Jag fick nyss ett sms av Markus Krunegård.
Han ville önska mig en god jul och upplysa mig om att jag nyss visade brösten i teve.
Där ser man.

Utanför teverutan skriver jag en artikel, kedjenusar (heter det så?) och längtar tills texten är klar och jag kan sätta igång att skriva nästa krönika istället. Eller börja läsa ”Eremitkräftorna”, uppföljaren till ”Berlinerpopplarna” som jag läste ut i morse.

Inser nu att jag knappast blir klar snabbare om jag envisas med att blogga.

På återseende.