Vid 15-tiden tröttnade jag på att ligga på stranden. Drog upp till taverna och beställde en ceasarsallad. Riktigt fräscht. Och gott! Tänk att just ceasarsalladen kan variera så mellan olika restauranger. Sen blev det dags för något stort. Håll i hatten. Joggingpremiär! Har drömt om att jogga igen, senast var nog runt 2002 eller så…åren går! Har ju förberett åtminstone konditionen hyfsat genom längdåkning och rullskidor. Plus att jag faktiskt blev sponsrad med ett par nya fräscha joggingskor av en kompis som jobbar för ett stor känt skoföretag. De har legat och samlat damm. Så nu var det alltså dags. 

Bestämde mig för att ta det lugnt. Men förutsättningarna kunde ändå inte ha varit bättre. Sol, svalkande vindar och spår med sand och torv i oslagbar norrlandsnatur. Var det någon gång man skulle ta premiärturen i joggingspåret så var det idag!

Promenerar upp till spåret och hittar två leder. En som är 2,5 km och en som är 3,3. Väljer den kortare. 

Känslan är märklig. Har ju inte sprunigt sen 2002. Det är många år sedan. Men känslan från då sitter kvar någonstans i ryggmärgen. Märker därför direkt skillnaden från då. Kroppen är tung som bly. Inget klipp eller stuns i kliven. Det överflödiga fläsket slår emot som en tung gummimatta i stegen. Konditionen känns ok, men känner av en rad muskelgrupper jag trodde försvunnit och förtvinat för länge sen. De finns tydligen kvar där, redo att aktiveras igen.

Joggar lugnt. Det går ganska tungt. Pulsen är dock inte överdrivet hög. Runt 130-155. Men känns ändå mycket jobbigare än på rullskidorna.  

Efter ett tag kommer jag runt. 2.5 km och klockan stannar på drygt 16 minuter. Hmm..kanske fortsätta ett varv till? 5 km? Det är ju sjukt…jag som alldeles nyligen knappt kunde gå längre än ett par, tre kilometer innan skadorna sa ifrån. Ok…det får bli ett varv till. Strechtar 5-6 minuter och fortsätter därefter samma varv igen.

Nu går det lite lättare. Stannar vid mål på totaltiden 36 minuter (inkl. stretchingen). Inte illa…visst, senast jag sprang var tiden under 20 minuter på samma sträcka. Men det kändes inte tungt. Och 36 minuter är ju ingenting…brukar försöka vara ute åtminstone en timme annnars när jag kör med rullskidorna. Hmm…ska jag ta ett varv till..? Nej..det får räcka. Inte överbelasta kroppen nu. Men det här känns riktigt lovande! Premiärturen gick bättre än väntat. Får se hur kroppen känns i morgon, men det vore ju riktigt gott om man kunde börja varva rullskidorna med lite löpning också.