Kommer in till intervjuen. Tydligen 3 kandidater kvar. Känner mig stark. Promenerar därifrån, lika stark. Härlig känsla. Skönt företag, det här skulle kunna bli bra. Vi skulle höras om en vecka för besked. Men redan på kvällen ringer rekryteraren som jag haft kontakt med – Bengt, grattis, Du är nummer 1. Skön känsla. Formen är på G, projekten är på G, börjar skönja fragment av mitt gamla jag 🙂

Vaknar med ett ryck strax efter 6. Känner mig förvånansvärt pigg. Måste varit för träningen igår?Bra.  Letar fram kostymen och slipsen. Kommer på att min nya kostym är i Dalarna. Får ta den gamla. Som är för liten. Men oj…byxorna går ju på utan problem. Och vänta nu..jag kan till och med knäppa kavajen..det var flera år sedan jag kunde knäppa den! Det har verkligen hänt saker. Skön känsla. Viktklubben funkar 🙂

Kom hem sent ikväll. Massor och göra och intervju för ett viktigt projekt tidigt imorgon. Viljan fick ta överhand och ut på rullskidorna. Intalade mig själv att det är bra för morgondagen att röra på sig, även om sömnen blir lidande. Kör en lugn runda och kommer hem strax efter midnatt. Var svårt att se något i mörkret, men gick bra ändå. Äter fil och flingor, lite vatten och svarar på mail jag inte hunnit med. Klockan blir 3. Revelj om 3 timmar.  

Kommer hem och ställer mig på vågen. Blir lite chockad. Den visar den lägsta siffran någonsin. Kanske något fel? Provar igen men får samma siffra ånyo. Hmm..och jag som trodde jag ökat i vikt nu när jag inte åkt rullskidor. Måste vara promenaderna. Träffade Peter Siepen nyss och han är galet vältränad. Noterade att han går hela tiden och överallt. Till skillnad från oss vanliga som åker tåg, buss eller bil. Hmm…promenerande är uppenbarligen bra. Har ju faktiskt gått galet mycket nu både här i Stockholm och under dygnen på Gotland. 

Spöregnar. Vi bestämmer oss för att ta en fika på söder. Promenerar dit. Tar en väldig tid och man blir blöt trots paraply. Länge sedan det regnade så här i stockholm. På cafét väljer jag mellan en mozarellamacka eller en kladdkaka med grädde. Väljer kladdkakan och ett glas vatten. Noterar dock efter bara några tuggor att jag inte vill ha mer. Den blir liksom väldigt mastig. Lämnar hälften till min kamrat som även han bara provsmakar lite. Hmm..har väl aldrig varit med om att jag lämnat en kladdkaka förut. Det här är bra. Börjar bli normal igen tror jag 🙂

Är grymt sugen på mozarellamackan. Bestämmer mig därför för att köpa en sådan med. Men kan ju inte äta både kladdkaka och en sådan, så tar med den i en påse istället. Får bli middag ikväll.

Hälsar på några kompisar och vi bestämmer oss för att dra vidare mot Café Opera och lite partaj. Beställer en taxi och åker en bit, men ber sedan chauffören att stanna. Vi bestämmer oss för att gå sista biten, vilket är ungefär 15 minuters rask promenad. Bra. Många bäckar små. Träffar flera riktigt trevliga tjejer på stället och även en gammal bekant kommer förbi som en positiv överraskning framåt småtimmarna. Är galet hungrig. Har ju promenerat massor och inte ätit mer än frukost och sen en avokadosallad som sen lunch. Min kompis som är boxare övertygar mig dock om att inte köpa någon burgare. Istället går vi hem och lägger oss. Finns inget bättre än att vakna hungrig säger han. Och visst. Bara att bita ihop. Det slår mig även att på promenaden hem fick jag dra åt ett snäppe till på skärpet.

Hemma på fastlandet igen. Har promenerat så det börjat värka i kroppen. Tecken på överansträngning. Kroppen är helt enkelt inte van och nu börjar jag närma mig gränsen. Mycket asfalt och dåliga skor är inte bra. Men jag har nästan hängt på i kamraternas tempo utan några som helst problem ett bra tag. Och det är nog första gången på många år. Känns verkligen att detta är på rätt väg. Pratar med en av tjejerna jag träffade på Josefinas för ett tag sedan. Hon är på väg in till stan i början på nästa vecka, vore kul att ta en fika eller nåt. Får se om det hinns med. Börjar även fatta varför alla är så smala här i Stockholm. Man går ju över allt. Hela tiden. Det är bra 🙂

Promenerar på Gotlands och Visbys nu helt döda gator. Inte en människa så långt ögat kan nå. Vilken kontrast mot sommaren och vecka 29/30 då man knappt kan röra sig här. Är grymt sugen på en efterrätt eller något gott. Hittar ingen bensinmack. Hittar ingen öppen butik. Däremot hittar jag en liten lucka i en vägg där någon säljer burgare. Går fram och frågar om de har efterrätter, men han bara skrattar och säger nej tyvärr. Drar vidare. Hittar ett par restauranger som har öppet och där sitter även lite folk. Frågar om de har efterrätter men icke sa nicke. Kockarna har precis gått hem eller så har köket stängt. Får tipset att prova ytterligare en restaurang, men även där går jag bet. Säsongen har helt enkelt inte riktigt kommit igång ännu. En restaurangchef tipsar mig om en mack som har öppet till klockan 12. Jag kan beställa en taxi så hinner du dit precis, säger han. Hmm..tänker jag. Nej, det är ju sjukt att åka taxi tillbaka där jag kom ifrån bara för att köpa något gått. Det är helt enkelt inte meningen att jag ska käka något gott ikväll. Skippar således det hela och går vidare mot nattklubben. Alla kompisar är där. Riktigt trevlig stämning. Beställer in några glas med sodavatten och citron. Tänker på kalorierna. Därefter promenad hemåt. Fastnar för burgaren i väggen och köper en nära på oätlig burgare. Slänger det sista av den. Förvånas igen. Brukar ju alltid äta upp. Kommer även på mig själv med att beställa burgaren utan pommes och med vatten istället för cola. Vad har hänt?

Blir bjuden på middag hos några bekanta i Visby. Lamm och potatisgratäng. Riktigt gott. Bubbelvatten till detta. Frågar om jag vill ha mer men tackar nej. Förvånas över mig själv. Det här är inte likt mig. Frågar om jag är sugen på efterrätt, men tackar nej även där. Hmm..underligt. Åker bil tillbaka till hotellrummet. Mina bekanta hänger på. Det är helt nybyggt och jag är den förste som bor i rummet. Bil innanför murarna är inte att rekommendera. Lärde mig den läxan nu. Parkerar bilen och därefter promenerar jag istället. Det blir långa promenader. Hittar inte så bra, men känns bara bra…det bränner ju kalorier!

Inte ett moln så långt ögat kan nå. Men på fastlandet spöregnar det enligt täta uppdateringar från kamraternas Facebookstatus. Skönt. Äntligen har man tajmat in rätt ställe vid rätt tidpunkt. Borde åka lite rullskidor men låter mig övertals att hänga på ut till Tofta beach istället. Suger lite i rullskidtarmen när man passerar de milslånga och helt platta cykelägarna som far genom det gotländska lansdkapet på väg ut mot stranden. Men vi har tidsbrist. Sista eventet på turnén börjar om bara några timmar. På Tofta kan jag inte stå emot att köpa en glass. Smakar riktigt bra. Skickar några bilder till kompisarna i regnet på fastlandet. Faktiskt mest därför jag köpte glassen. Annars hade jag nog kunnat avstå. Men lite skön känsla att går runt där i solen på stranden med en glass i handen. Hmm…och ingen träning ännu. Inte bra.