Det slog mig idag, då jag av en slump kände jag på mina egna armar. Det kändes hårt! Inte degigt och mjukt som vanligt. Det var en helt annan känsla. Blev glad i hela kroppen. Träningen och kosten ger verkligen resultat. Om än i små, små steg. Det här var nästan samma känsla – fast tvärtom – som när jag för första gången upptäckte en valk på min kropp. Satt på en föreläsning på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Hade precis flyttat ner. Var i bra form, men slutat röra på mig pga pressat schema och ont i kroppen. Plötsligt kände jag något, jag visste först inte vad det var, men sen slog det mig, en valk! Min första valk! Och sen på den vägen är det…det var där det började…förtjockningen. Och så har det hållit i sig nu år efter år, ända tills idag. När känslan då var den helt motsatta. Vänta nu…vad är detta, ah…en muskel! J

Kände lite på ryggen också. Var ju inte heller alls lika degigt som vanligt. Kändes till och med som lite former. Kände sedan på bröstkorgen och runt omkring, noterade samma sak där, känslan var inte längre degig, utan snarare mer åt det fasta hållet och även en tendens till benig. Det här är ju underbart…är fortfarande galet överviktig och fläsket dräller på kroppen, men otroligt vad skönt att för första gången förvånas över sig själv och sin kropp åt det positiva hållet! Det är ju beviset att man är på rätt väg, och att den envetna medvetenheten lönar sig.

Till alla andra vill jag säga, det är bara att bita ihop, man får aldrig ge upp, dag ut och dag in, minut efter minut…bara att bita ihop. Resultaten kommer uppenbarligen, men det tar lång tid. Nu gäller det bara att orka fortsätta. Och det tror jag inte ska vara några problem. Det blir egentligen enklare när man väl passerat en viss gräns. När man börjar se resultat, och när kroppen är van och dessutom klarar rörelse på ett helt annat sätt.

Det här blir ett långt inlägg…men jag måste skriva av mig lite. Det är smått revolutionerande den pigghetskänsla som infunnits sig i mitt huvud och kropp senaste tiden…

Otroligt vad medvetenhet om kost och regelbunden träning gör för kroppen. Har inte varit så här pigg på…ja, jag vet faktisk inte när. Även då jag varit i god fysisk form har jag varit trött på dagarna, det har ofta känts som en blöt matta eller seg dimma som man ska ta sig igenom. Har ofta hänt att jag mitt på dagen fått kraftig trötthet och bara längtat efter att få lägga mig ner och sova en liten stund. Trots att jag haft 7-9 timmars sömn. Ibland även mer.

Har jag då kunnat lägga mig ner så somnar jag direkt. Sen pigg igen och kan köra på oförtrutet. Men…nu, efter en tid av regelbunden medvetenhet om kosten och nästan vardaglig träning så kommer jag på mig själv med att vakna utvilad efter bara 7-9 timmars sömn. Och sen behöver jag inte sova mer under dagen. Får inte ens en känsla av trötthet. Somnar sedan direkt jag lägger mig och är djupt sovande hela kvällen och natten tills klockan ringer. Tidigare har jag fått snooza i evigheter, och sen känt den där sega tröttheten genom hela dagen. Ingen riktig energi. Fått tvinga mig psykiskt till prestation. Övervinna mig själv. Nu går det av sig själv, behöver inte ens pressa. Blir inte trött. Hela dagarna går förbi enkelt och smidigt. När jag sedan lägger mig på kvällen så somnar jag direkt. En fantastisk känsla!

Dessutom är jag ju faktiskt långt ifrån i form ännu, så jag ser fram mot hur stark kropp och psyke kommer vara den dag formen är åter på riktigt. Och som sagt, då när jag var i form för länge sedan, fysiskt, så käkade jag istället helt fel, och det tror jag var orsaken till att jag nu konstigt nog känner mig piggare än då. Trots att fysiken ännu är i sämre form.

Märker skillnaderna på kvällarna också. Mina kollegor lägger sig tidigare än mig och går upp samtidigt, men är då sega och trötta. Jag känner mig bara stark. Har längtat efter detta i många år, har alltid anat att man borde känna sig piggare när man vaknar. Talat med lite folk och så, och de har sagt ”alla är trötta på morgonen”. Hmm…uppenbarligen är det inte lika för alla. Känslan av att energin flödar in i kroppen är underbar. Får bara hålla tummarna att träningen går att fortsätta i oförtrutet tempo och att skadorna försvinner helt på sikt. Det vore så enormt härligt!

 Vågade mig på vågen imorse. Trodde knappt mina ögon, men ännu ett rekord neråt har nu passerats. Slog gamla rekordet med 1.5 kg. Och detta helt utan att ”banta”. Snarare följer jag bara tipsen och råden på http://www.viktklubb.se och de fungerar uppenbarligen riktigt bra. Äter av allt, men inte onödigt mycket och kombinerar med träning så ofta kroppen håller och mår bra.

Ikväll blev det en lasagne med sallad till och ett glas vatten. Kände hur energin forsade in i kroppen under måltiden. Skön känsla! Inte alls som tidigare då jag ständigt var mätt och däst. Maten smakar dessutom så mycket bättre nu. Plus att jag inte blir så där galet hungrig/sugen jämnt och ständigt längre.

Kvällens middag blev en geggig illaluktande färdigsallad med bäst-före-datum imorgon. Slängde pastan och den sura paprikan samt minigurkorna till knotten. Hjälpte föga. Fick säkert 10 knottbett ändå. Men vad gör man inte för att äta nyttigt (???). Fördelen är ju att det är så äckligt att man inte vill/kan äta allt. Och man blir inte sugen på något mer senare heller. Perfekt mat för en tjockis. Imorgon kväll åter till civilisationen, längtar redan!

Borde kanske ha vilat en dag till, men kände mig tvungen ut i solen och köra ett pass rullskidor. Vet ju inte när tillfälle ges nästa gång!

Första två tusen metrarna enormt skrovlig och gropig norrlänsk asfaltsväg. Därefter övergick vägen i grus. Nära att krascha flera gånger, grus och små stenbitar fastnade i hjulshusen med jämna mellanrum och tvärnitade skidorna. Lite stel i knäna och lätta känningar i ryggen men i övrigt starkare än någonsin, kunde trycka på rejält och länge utan att få varken mjölksyra eller andnöd. Skön känsla!  

Eftersom någon dusch såklart inte finns här i ödemarken blev det till att gå ner till sjön. Den extremt kalla Kornsjön. 15 grader i luften och kvällssol. Men vattnet var galet mycket kallare än luften. Blev kallchock. Schampot löddrade knappt och det var svårt att få ut det ur håret. Kunde inte hålla huvudet under vattnet. Hela kroppen krampade. Men vad gör man inte för att hålla sig ren och fräsch?

Duggregnat konstant sedan igår kväll. Inte en människa mellan 18-45 år så långt ögat kan nå. Knappt en människa någonstans överhuvudtaget faktiskt och mobilen har bara en plupp kvar av täckningen. Perfekt för en att ta en vilodag. Kommer inte heller ha tillgång till butiker eller restauranger på några dagar nu och inte något kök eller några frysmöjligheter, så har bunkrat upp förrådet med sallader, hälsoyoghurt samt äpplen och några burkar makrill i tomatsås.

Åt två portioner på buffén idag. Inte bra. Ren reflexhandling. Det är så grymt svårt att låta bli när man betalat för just buffé och sen bara äta en liten, liten portion. Särskilt när det är gott. Känns så onödigt på något vis. Så det blev två portioner. Ångrade mig direkt efter att ha ätit upp den andra. Blev för mycket.

Skulle vila idag eftersom knälederna blivit något överansträngda av all rörelse i veckorna och lite slarv med stretching. Men de dubbla portionerna på lunchen tvingade mig till att ta en promenad på 60 minuter i lugn takt. Försökte gå i grus eller vid sidan om asfalten så mycket som möjligt.

Därefter iväg till Paradisbadet för ännu ett simpass. Det är verkligen psykiskt påfrestande att simma. Har ju simmat nu åtminstone 2 eller 3 dagar i rad. Kände av lite kramp och träningsverk. Men stretchade och fortsatte i lugnt tempo. Längd efter längd. Man hinner ganska många längder på 70 minuter….och det enda man ser är kakelbotten, längd efter längd, efter längd. Funderade lite på hur de är funtade, de som tävlingssimmar, och tränar typ 4-5 timmar per dag? Vad tänker man på?

Sen middag på anrika Café UH igen. Det måste vara ett av Sveriges bästa caféer. Alltid fräscht, alltid trevligt, alltid gott och kanske framför allt, alltid billigt. En rejäl middag lagad på riktiga råvaror och med sallad till kostar 71 kronor. Så här har det varit i alla tider jag varit här. Alltid samma kvalitet, alltid samma goda pris. Är så enormt less på alla halvsunkiga kvällsställen runt om i landet som tar 149 kronor för några salladsblad och en eller två skivor torr kyckling. Plus 15-20 kr för ett glas vatten. Café UH utklassar alla. Förmodar att de driver det ideellt, annars är det nog svårt att få runt på de priserna.

Nu efter middagen känner jag hungerkänslor. Äter några goda gula plommon, men fortfarande hungrig. Bra…ett tecken på att min kropp bränt mer än vad jag ätit, och därför skriker efter mer energi, i syfte att behålla vikt och form. Men nej..det blir ingen mer mat. Inte förrän frukost i alla fall. Och den ser jag redan fram mot! 🙂

Regnet blåste bort. Plötsligt var det sommar igen i Örnsköldsvik. Käkade lunch ute i solen, sen blev det en glass. Ja…men….det blev bara en kula. 21 kronor. Förra gången jag köpte glass tog jag två kulor. Men det kändes för mycket. Så provade en idag och det var alldeles lagom, dessutom sparade man ju nästan en tjuga. Hade det varit förra sommaren hade jag tagit 4 kulor, grädde, banan och chokladsås samt strössel.

Hade mycket att göra på jobbet plus att jag köpt biljett till Änglar & Demoner som började klockan 18. Så för att hinna simma fick jag stressa….omöjligt att klara mer än 35 minuters simning utan att missa bion. Men körde därför lite hårdare istället. Kände av i högra knäleden när jag tog i hårt. 

Sen bio..skippade colan idag. Fick bli en liten popcorn och vatten. Sen middag bestående av 2 biffar, sallad, keso och annanas. 

Har blivit bättre på att hålla koll på totalintaget av energi tack vare http://www.viktklubb.se. Väldigt lätt att skriva in det man käkar och direkt få en bild över energin det innehåller. Rekommenderas! 🙂

Besökte ortopeden i Örnsköldsvik igår. En trevlig kille som drivit eget i 4 år cirka. Pratade med honom om att jag hade problem med överbelastning i knälederna, insidan. Han kollade lite snabbt och sa ”det kan jag förstå”. Berättade även för honom att jag har problem med att det hugger i tåleden varje gång man tar ett steg, och att det blir värre ju mer jag tränar. ”Du behöver en pilott” sa han. Ok..och så fick jag några inlägg i skinn med upphöjningar vid trampdynan. ”Ta de här!”. Eh..men jag har ju inga pengar på mig, svarade jag.

”Det är lungt, du kan betala en annan dag. Bor du här eller?” Eh..nej, jag bor i hamnen just nu, drar vidare strax igen. ”Inga problem, betala när du har möjlighet”.

Galet. Förvisso  är vi i norrland och han var han värmlänning, och de är alltid trevliga, men detta var ju extremt. Han har aldrig träffat mig förut och litar ändå på att jag ska komma in och betala. Speciell känsla!

Så idag gick jag upp till honom igen och betalade för sulorna. Hade varit mycket pinibelt att missa. Passade även på att få en gipsavgjutning av fötterna. Rätt kul att se hur det gick till, och fick även en massa små bra tips av honom.

Sulorna ska vara klara till vecka 31. Blir spännande att prova – vore nämligen grymt kul om specialsulorna fungerar, då kanske man kan snart kan börja röra sig som en normal människa igen…fjällturer, långa promenader, jogging, innebandy, fotboll, ja..hela kittet.

Det här känns bra! 🙂

Spridda regnskurar över hela dagen. Och kyligt. Fick plocka fram vinterskorna igen. Och mössan.  Kände av högra knäet idag med. Gick förbi en ortoped och fick lite tips samt en specialsula. Ska eventuellt gjuta en sula också. Kostar en del, men tror det kan vara värt det! Ortopeden vågade nästan lova att alla besvär skulle försvinna på lite sikt med denna sula i skorna. Så det låter lovande! 

Simmade en timme i bassängen…gick fint, fick till och med lite träningsverk. Av simning haha….har väl aldrig varit med på maken, men så dålig form är man tydligen. 

Åkte förbi Café UH igen för att käka någon av deras nyttiga och prisvärda kvällsmenyer…dessvärre var nästan allt slut. Det var till och med massa folk inne på cafét. Mestadels tjejer. Och i rätt ålder också. Men fick glida vidare till ett annat ställe för att få mat. Slut på det mesta där också, men blev till slut en Fajita Pita….kostade 139 kr men såg ut att vara värd någonstans runt 50-lappen. Gick ner med lite sås och ketchup. Onyttigt….men men….hade ju kunnat ta en kycklingsallad för 149 kr också….men kändes inte prismässigt försvarbart. 

Sen bio. Johan Falk. Handlade lite popcorn och en liten cola innan filmen. Först tänkte jag köpa bilar och daimkulor och en stor cola…men så kom jag på mig själv att det ju var helt onödigt. Så det fick bli popcorn, en liten sådan. Perfekt. 

Kände av knäet igen på promenaden hem. Är tydligen lite överansträngt. Får ta det försiktigt nu i några dagar…surt, men har lärt mig den hårda vägen att lyssna på kroppen när den säger ifrån.