Startsida / Inlägg

Längdpjäxorna i bastun och close call på Sälenvägen

av Bengt

Äntligen. Äntligen lyckades jag ta mig ut på en liten träningsrunda. Men det var med fara för eget liv. Ni som åkt bil upp till Sälen vet ju på ett ungefär hur vägen ser ut. Den är kurvig och några få raksträckor där alla därför passar på att köra om. Dessutom finns det ingen gatubelysning och vägrenar existerar över huvud taget inte alls. Med dessa förutsättningar gav jag mig ut på en runda rullskidor.

Jag kände mig stark. Lite motvind. Men det gick fint. Ingen smärta någonstans. Armarna hade kraft och lederna sa inte ifrån. Tänkte att detta kan bli en ny rekordtid. Efter cirka 10 minuter började det dock regna ganska ordentligt. Och det blev snabbt allt mörkare. Friskt i luften dock, så det var skönt att andas och stundtals kändes det som skidorna bokstavligen flög fram över asfalten.

Men mörkret tilltog och så även regnet. Efter en stund var det djupa pölar av vatten i vägbanorna och jag blev allt blötare. Saken gjordes inte bättre av att det började bli en väldig trafik också. Och den här tiden på kvällen finns det tydligen ingen som håller hastighetsgränserna. Och jag tror inte heller att någon kunde ana att jag var ute och körde rullskidor i ena hjulspåret på riksvägen. För bilarna väjde i sista sekund. Gång på gång. Trots att jag hade reflexväst. Vid ett möte med två långtradare och en husbil samt vanlig bil med husvagn kände jag ena bilens spegel snudda vid armen. En bil körde om samtidigt som jag mötte allihopa. Det fanns inget utrymme kvar. På några andra ställen var det dessutom heldragen linje, i kombination med möten från båda håll, vilket gjorde att ingen vågade väja, ens när de såg mig, så det var några riktigt nära close calls. 

Trots detta kände jag mig stark. Ingen energibrist och ingen psykisk eller mental svacka. Missade till och med att jag passerade kennelklubben. Ett landmärke jag har som dyker upp ungefär precis när rundan börjar bli långtråkig…efter typ 50 minuter, och man vet att det är ca 70 minuter kvar till mål, alltså längr eän avd man hittils redan avklarat, men nu tänkte jag inte ens på det. Vet inte om jag ska skylla pizzan eller de 4 dagarna av vila för detta. Men bra gick det i alla fall. Och lätt.

Därför blev det lite av en besvikelse när jag i mål noterade sämsta tiden hittills. Sjukt. Så här bra har rundan aldrig gått förut, och jag försämrar min sämsta tid med typ 3 minuter. Jaja…huvudsaken är ju att det kändes bra. Kanske regnet saktade ner farten, eller motvinden…skumt var det iaf.

Knäna var också hyfsat ok. De brukar annars kännas som gröt efter en runda och vara galet stela. Men har börjat kombinera den klassiska stilen med lite skate…för att röra på knäna också…och det tror jag gör susen. Plus att man börjar bli mer van vid distansen. Undrade lite för skojs skull om jag skulle orka åka 4 varv på denna runda….4 varv är ungefär vad som motsvarar ett Vasalopp. Och jag kom fram till att ja, det skulle nog inte vara helt omöjlgit…några månaders till träning så…och några kilon fläsk mindre att bära på…ja då kanske det skulle kunna gå. Att fortsätta 3 varv till efter detta jättevarv är såklart galet mycket. Men man får tänka på att Vasaloppet har en hel del utförslöpor vilken denna runda inte har. Dessutom har man stationer där det går bra att ta pauser, valla om samt äta lite mat. Så med det i åtanke så borde det kunna fungera. Vore grymt kul i sådana fall! 

Avslutade kvällen med kycklingspett, stekt potatis och tzatsiki. Länge sedan jag åt det. Smakade riktigt bra. Blev en Ramlösa till också. Kände efter i kroppen och det gjorde faktiskt inte ont någonstans. Inga ömma muskelfästen eller leder. Riktigt skön känsla. Kanske börjar passera ännu en svårjobbad tröskel….

Nu ser jag fram mot nästa träningspass om efter helgen. Ska iväg och jobba så kan bli tight att trycka in något fre-sön. Vore kul att försöka prova sig på ett till löppass på måndag kanske…

Och just det…pjäxorna och skidorna och träningskläderna är verkligen genomblöta. Så de fick samsas med mig i bastun. Lät dem faktiskt ligga kvar där. Tror det är bra om prylarna kan torka så fort som möjligt. Man vill ju inte att rullskidorna ska börja rosta eller något. 

regn
  • Tjänstgörande redaktörer: Jennifer Snårbacka, Karl Sigrelius och Alexandra Wojcik
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB