ÅKte med tunnelbanan i rusningstrafik för första gången i mitt liv….tunnelbana har jag åkt förut…men aldrig i rusningstrafiken på morgonen.

Först tog det en stund att räkna ut hur jag skulle betala. För luckorna var stängda och personalen lyste med sin frånvaro. Hittade en maskin för biljetter. Gick fram till den. Men eftersom jag var lite stressad avbröt jag försöket att köpa biljett. Det tog tid. Det var massa olika menyer, olika alternativ och olika namn. Ingenstans stod det ”biljett t-centralen”. Hade säkert gått att hitta om man haft tid och gått igenom menyerna ordentligt. Men nu var det alltså stressigt.

FIck syn på en man i en av luckorna. Trängde mig fram mellan alla människor som rusade mot mig. Det kändes som att man var på tjurfäktning fast åt fel håll. Vilket tempo! 

Mannen i luckan sa något på obegriplig svenska. Så jag frågade igen – kan man åka till t-centralen härifrån? Han svarade att det går buss och tunnelbana. Frågade då honom igen vilket som var snabbast och bäst, bussen eller tunnelbana. Han svarade då på lite mer begriplig svenska att det fanns ingen buss bara tunnelbana. Ok svarade jag…men hur köper man biljett då? Du köper i automaten där, och så pekade han bort där jag var tidigare. Folket bokstavligen forsade bakom mig och framför mig och överallt hela tiden. Galen upplevelse. Förklarade att jag inte lyckades få fram en biljett på den automaten. Då hänvisade han till en annan automat som jag inte riktigt såg var den stod. Kom på att SMS kanske kunde funka…har ju läst att det ska vara så nu på tunnelbanorna…och visst det gick bra. Han sa numret typ 10 gånger, men omöjligt att höra eller begripa…så till slut skrev han ner det och gav mig en lapp. Jag blev sedan tvungen att skriva in ett nummer och en bokstavskombination och därefter skicka iväg själva meddelandet. Han kunde dock inte öppna grinden förrän ett svar hade kommit från sms-tjänsten…..så till slut..efter mycket om och men fick jag mitt sms och därmed min biljett och därmed möjlighet att gå ner till tunnelbanan och åka bortåt.

På tunnelbanan var det sedan helt galet med folk. Och det hostades och snörvlades och luktade konstigt och massa annat otrevligt. Kändes som en enda enorm smittohärd. Försökte hålla huvudet ovanför folket men förstod att det förmodligen var meningslöst. Förstod också varför sjukdomar sprids här i stan….det är ju sjuuukt med människor och alla är på varandra och över allt. Det måste passerat ett gäng svininfluensamänniskor i vagnen jag stod i…vilket paradis för ett pandemivirus….

Sista biten tog jag taxi…när han släppte av mig berättade han ”ja du vet att det är 16 kronor extra också?” eh..nej svarade jag… ”jo det är framkörningsavgift för centralen”…ok…intressant att han säger det nu när vi är framme…summan blev 114 kronor…men när han lagt på sin extra avgift slutade summan på 130 kr….tänkte även på chauffören som måste sitta där bland alla människor och få hostande och snörvlande personer bredvid sig ideligen…hmm..kanske stockholmare har ett galet starkt immunförsvar? Kan det vara så? Att sthlmare utsätts för mer bakterieri än lantortsbor och därmed också får en starkare kropp? Man brukar ju säga att bönder är härdade…men de kan nog slänga sig i väggen jämfört med den arbetande dagpendlande stockholmaren.

Imorgon blir det bil till jobbet.