På väg hem efter en underbar dag till havs

Otroligt men precis när jag började bli frisk och kry så slog förkylningen till igen. Kände att kroppen behövde vila men prioriterade en date med en trevlig tjej som jag träffade för ett tag sedan. Sådant måste ju gå före allt annat. Vet ju hur jag blivit retad av kamrater när jag gått hem för att vila istället att köra all – in. Men så här med facit i efterhand vet jag inte riktigt om det är värt det. Är mååånga år sedan jag var förkyld senast, hade nästan glömt bort hur det kändes. Anledningen till att jag klarat mig så länge beror kanske på att jag lyssnar på kroppen. Lärde mig det efter Lidingöloppets efterverkningar. Lyssnar man på kroppen missar man mycket, det blir färre timmar att göra saker på men å andra sidan blir Du aldrig sjuk. Jag tror faktiskt jag nästan föredrar att vara frisk och kry varje dag, än att få vara med om en eller två upplevelser extra. För under de dagar Du är sjuk så missar Du ju allt. En härlig dag eller två är ju sällan inte värda veckor av krasslighet och nedsatt funktionsförmåga. Får bli kombinerat återhämtnings- och träningsläger i sommar. Bra mat, regelbunden sömn, regelbundet jobb, regelbunden träning.

Men eloge till tunnelbanan som gick som en dans hela dagen trots allt folk och dessutom gratis!

Röda linjen mot Mörbylund just nu

Otrolig prestation….fattar inte hur en kropp kan bli så balanserad, smidig och stark. Borde komma upp på Youtube snart för de som missade denna fantastiska uppvisning.

Efter över tre veckor med strepsils, bafucin, läkerol och diet bestående av vatten i kopiösa mängder samt fil och glass försvann halsontet plötsligt. 

Har inte haft ont i halsen på många år men efter en lätt förkylning och några hårda veckor utan fullgod sömn samt ett par rejäla fester tillsammans kompisar som varit sjuka länge drabbades även jag.

Först lite snörvel, sen lätt halsont, sen feber. Fick promenera försiktigt och orkade knappt tvätta bilen. Drog ner på farten rejält. Efter en vecka gick febern över och snuvan försvann. Men svårt att svälja och kunde knappt sova. Efter nästan två veckor med rejält halsont och lätt förhöjd kroppstemperatur gick jag till läkare i Liljeholmen.

Han sa att jag snarkade. Vilket jag aldrig gjort i hela mitt liv. Han sa då att jag var allergiskt. Vilket jag heller aldrig varit i hela mitt liv. Han insisterade. Någon halsfluss var det bestämt inte. Då skulle jag ha feber. Vilket jag inte hade enligt honom. Hur han nu kunde veta det med tanke på att vi aldrig tog någon temperatur. Han sa även att jag var täppt i näsan och hade svårt att andas. Vilket inte heller stämde. Jag stod på mig och försökte få honom att förstå att det var något annat. Ändå ville han skriva ut allergimedicin för 30 dagar. Jag tackade nej och gick därifrån. 150 kr fattigare. Vilket skojare de där läkarna…riktiga kvacksalvare!

Halsontet flyttade sig från höger till vänster sida. Men det satt inte lika långt upp som vanligt halsont, utan mer längre ner så att säga. Sen började det göra ont i gommen också, och det blev rött där det gjorde ont.

Drack säkert 5 liter vatten per dag. Var törstig hela tiden. Kunde inte få nog av vatten. Och varje gång jag åt normal mat så blev det hela värre. Vilket gjorde att jag bara kunde äta filmjölk och glass. Samt tunna soppor.

Men så plötsligt idag – efter tre veckor – vaknade jag utan halsont och utan svårigheter att svälja. Vet ej vad det kan ha berott på men uppenbarligen hade kroppen pressats för hårt. Har varit enormt frustrerande att inte kunna prata som normalt och att inte kunna träna som normalt. Men några dagar vila till, sen jäklar är man nog fit for fight igen.

Sov 13 timmar i lördags och 12 timmar idag. Brukar sova 6-8 timmar max annars.

Strepsils bet på halsontet

Anlände precis till Gotland. Riktigt härligt. Dock lätt ont i halsen fortfarande men kroppen känns ändå pigg (jämfört mot tidigare). Lämnade därför rullskidorna hemma. Lite synd eftersom Gotland har bland de bästa cykelvägarna i hela Sverige.

Maj har inte varit någon bra månad ur träningssynpunkt. Ej heller juni har börjat bra. Pressade kroppen allt för hårt och drabbades av förkylningsvirus. Det senaste har hållit i över två veckor. Igår var första dagen som jag kunde svälja utan smärtor och äta normal mat. Men idag känner jag av lite i halsen igen. Är flera år sedan jag hade halsont senast. Åkte på något virus eller bakterie efter att ha varit ute och ätit hummer samt sovit alldeles för lite. Brukar lyssna på kroppens signaler och faktiskt vara ganska bra på det men inte den här gången. Vilket jag ångrar nu. Det är inte värt att pressa kroppen för risken att bli tvingad till vila pga virus eller bakterier. Två riktigt härliga potentiella träningsveckor har nu gått till spillo. Samtidigt har jag ätit onyttig mat pga halsontet. Inte varit sugen på normal mat för det har gjort ont att äta. Så blivit glass och drycker och varm mat (ej sallad). Dock har mina ändrade matvanor generellt gjort att jag utan problem kunnat skippa pommes och läsk till burgarna. Har också känt mig däst efter att ha fått i mig för mycket socker. Ett tecken på att kroppen är avsockrad. Men man får passa sig så att inte sockerbegäret kommer tillbaka. Håller nu tummarna att man är redo att börja skida igen framåt helgen.