Haft en riktigt pressande dag. Tittar jag över ”vill-göra-listan” behövs nog minst 2-3 veckors arbete men bara 2 dygn att uträtta det på. Pressande med andra ord.

Bestämde mig därför att köra en runda på rullskidorna för att få stressen att släppa och ny energi komma åter. Mörkt, spöregn, 10 grader och total avsaknad av vägrenar. Inget för knäsvaga. Men gott om syre i luften och armarna kändes härlig sega. Fick flashback en kort stund från tiden då kroppen var i form. Den här seghetskänslan, förmågan att bara tugga på, mil efter mil, i lugnt tempo. Har inte känt den på säkert tio år. Nu höll den i sig en kort stund, men jag njöt varje meter.

Började redan lite smått i morse. Avfettade en sida i taget samtidgit som jag försökte ta hand om kunder och inkommande samtal. Vad gör man inte när tiden är begränsad. Måste få i ordning bilen innan regnet kommer och avfärd till Sundsvall på torsdag.

Körde 30 mil igår för att få tag i polertrissan (Biltema) och nu är klockan snart 19.30 och jag har ännu inte fått klart bilen. Har lite finputs kvar av polishen som tar bort de minsta reporna och intorkade fläckar från fåglar Sen ska jag lägga på ett motståndskraftigt vax och göra en så kallad lackförsegling. Perfekt inför höst och vinter. Men ett väldigt jobb innan det är klart. Lister ska tejpas, bilen ska avfettas, schamponeras, torkas torr med trasa osv. Och efter varje påfört lager polish eller vax så ska det torkas bort igen. Men bra motion. Kommer inte hinna med något rullskidpass ikväll. Kommer nog få jobba fram till långt efter midnatt när bilen är klar. Tror dock förbränningen i antal kalorier varit större i dag med biltvättningen än vad den skulle ha varit på en timma rullskidor.

Polertrissa

Köpte en våg igår. Har inte vägt mig på hela sommaren. Livsfarligt att inte väga sig. Det är som att köra bil utan att ha bränslenivåmätare. Rysk roulette.

Därför var det med stor spänning jag ställde mig på vågen. Har inte tränat var och varannan dag som jag önskat. Men däremot så ofta jag haft möjligthet. Kanske inte pressa lika hårt för att få in träningspassen som förra året men ändå har kroppen känts starkare och uthålligare än på mycket länge. När det värkt i någon led som överbelastats har jag givit den tid att återhämta. Det hade jag inte möjlighet till förra året.

Har även slarvat en del med maten även om jag fortfarande alltid tänker på det jag stoppar i mig. Inget extremt onyttigt men kunde ha varit mer varierat och kanske lite mer sallad än önskat.

Hade ingen aning om vad vågen skulle visa men kände att kroppen var fastare än normalt, valkar försvunnit och tendenser till benformationer på bröstkorgen börjat komma fram.

Men ändå gnagde det dåliga samvetet av att inte ha kunnat köra tränings- och kostprogram stenhårt dygnet runt oavbrutet över en lång period. Så det fanns en känsla av att vikten kanske stigit uppåt.

Därför var det med en rejäl lättnad jag noterade vågens siffror. En minskning med nästan tre kilo sedan början av sommaren då jag senast vägde mig. Tre kilo mindre plus att muskler och kondition stärkts rejält. Gött..på rätt väg.. men ska aldrig mer lämna vågen bakom mig. Tror det är helt avgörande för en normal vikt att kunna ha koll på siffrorna någon gång i veckan. Och direkt ta tag i små ökningar innan de skenar iväg. För skenar det gör de förr eller senare för alla människor. Det är bara en fråga om när. Så ha vågen i beredskap så slipper man den obehagliga överraskningen 🙂

Just hemkommen från en resa till Borlänge tur- och retur. 30 mil. Fick stressa klart det sista på jobbet för att hinna åka de 15 milen till centralorten. Skulle egentligen åkt redan i fredags men hann inte klart i tid.

Men så är det att bo på landet. I Stockholm kanske man i värsta fall tvingas att åka norr om stan, eller söder om för att hitta det du söker. Då snackar vi en mil eller kanske två på sin höjd. Så är det inte här.

Behövde även två skummgummitrissor till polermaskinen. Och närmsta Biltema (där jag köpt polermaskinen) var i Borlänge alternativt Karlstad. Biltema är dessutom den enda stora kedja som jag känner till som haft postorder långt före alla andra, men som la ner hela postorderverksamheten just året innan det slog igenom på allvar. Så att  beställa något via nätet på Biltema är bara att glömma. 

Tänkte även köpa ett par rullskidhandskar….fanns ju inga i Malung. Men det visade sig att det inte fanns några i Borlänge heller. Var in både på Stadium samt Team Sportia. Inte en handske så långt ögat kunde nå. Frågade även personalen som bekräftade att några sådana fanns ej.

Den här möjligheten till spontanitet och frihet är vad jag saknar med landsbygden. Du måste verkligen planera och går något snett kan det ta dagar och veckor att lösa.

Som tex min bil. Jag skulle behöva lämna in den hos verkstaden där den är köpt. Ett garantiärende. När jag varit dit har de dock sagt att de måste ha bilen i några dagar. Men eftersom jag reser mycket och spontant är det svårt att veta när jag kan lämna in bilen. Dessutom behöver jag ju en bil under tiden. Och att åka till verkstaden är 10 mil enkel väg. Sen ska du ju hem också. Och det går inga tåg. Eventuellt går det ett par bussar per dag. Men inte hela vägen, utan du får lösa transport själv sista 7 kilometrarna. Taxi finns inte heller. Eller bara om du förbokar och vissa tidpunkter och dagar. Dyrt dessutom. Sen ska du ta dig tillbaka till verkstaden och hämta bilen. 

Åker du kommunalt tar det evigheter. Räkna med att sätta av en arbetsdag. När du är framme vid verkstaden kanske du även märker att de inte åtgärdat de fel som var på listan. Eller att de missat något och inte ovanligtvis får man då frågan, du har inte lust att komma tillbaka imorgon? 

Står i kassan för att beställa. Framför mig är en kille med utländskt påbrå. När han ska betala frågar kassörskan: ”are you student?”. ”Yes” svarar utlänningen varpå kassörskan genast drar av för studentrabatten. Inga intyg, bevis eller id kort behövdes. Snacka om godtroget. I Stockholm hade du aldrig ens fått frågan och hade du påtalat det själv att du är student hade det med 100  procent sannolikhet avkrävts både studentkort och id. Inga andra dokument eller ord hade hjälpt.

Lite skönt att det fortfarande finns kulturer kvar i Sverige där man litar på folk.

Två ungdomar körde precis ner sin bil i diket vid Sälenrondellen. Verkar dock ha gått bra. Varmt och fint väder. 25 grader i skuggan.

Sträckte på mig idag efter frukosten och noterade något jag aldrig noterat förut. En tendens till fast mage! Gött…riktigt härlig känsla! Brukar vara som en stor plufsig deg när jag känner på magen annars, även om jag sträcker ut mg så mycket jag kan. Men nu var det tendenser till fasthet. Tendenser till att börja likna och kännas som en normal mage. Bilringen längst ner är dock fortfarande lika plufsig som tidigare. Men vet att även då jag tränade och var som bäst form en gång i tiden så var det nästan omöjligt att göra något åt just bilringen. Allt annat fett försvann utom just den.

Nu låter dock kanske bättre än vad det är. Jag är givetvis fortfarande tjock som en julegris men det dagliga fokuset på kroppen i oavbrutet nästan 15 månader börjar ge resultat. De enorma fettmängder som funnits ansamlade på kroppen och den nästan totala avsaknaden av muskler gör inte återställandet till någon över-dagen-kur. Det krävs år av små, små steg och envishet. Det värsta är att det är så fruktansvärt lätt att tappa fokus, men så fruktansvärt hårt att hålla kvar fokus, dag ut och dag in.

Ser därför fram mot den dagen då kroppen börjar bli helt normal igen så att träningen kan bli mer varierad. Cykel, simning, rullskidor, volleboll, bandy, fotboll, löpning osv. Nu är det ju rullskidor för hela slanten. Dag ut och dag in. Men är det det som krävs så 🙂

 Fullsatt, bra show, bra krubb, bra trevligt helt enkelt!
   

Det slog mig här i somras att jag kände dofter över allt. Härliga dofter. Friska dofter. Dofter jag inte brukade känna annars under min tid i Stockholm. Noterade detta på flera olika platser i de norrländska småbyarna och insåg efter ett tag att luften troligtvis är så fin och ren här uppe att dofter träder fram på ett annat vis. När jag stod ute på en marknad och jobbade så kände jag doften av parfym, schampo och tvål på de som passerade förbi. Aldrig brukar jag notera sådant annars. Förmodligen är luften så smutsig i städerna att alla dofter dränks och försvinner in i allt annat som luktar.

Kan tänka mig att känslan och upplevelsen är lite som en inbiten rökare som slutar helt och plötsligt en dag upptäcker att maten smakar bättre och luktsinnet kommit tillbaka.