Gav mig ut på en liten runda i Stockholms förorter. Galet kuperat och sjukt mycket trafik. Inte en lugn stund och sinnena tvingades vara på helspänn hela tiden. Inte som i Dalarna när man susade i ensamheten längs älvar och porlande bäckar. Måste medge att avgaserna stör mig lite. Är man ute vill man ju ha frisk luft!

I vilket fall gjorde de många och branta backarna i kombination med trafiken och en massa utfarter och korsningar, rödljus, övergångsställen etc att jag var tvungen att ta av mig skidorna i flera utförslöpor och gå. 

Dessutom var skyltningen katastrofal. Verkar vara en rejält eftersatt bit här i förorterna. Nästa gång får jag ta med mig en GPS och karta.

Kände mig lite halvtrött i början men tog det lugnt. Såg fram mot alla nedförsbackar jag passerade som på hemvägen skulle bli uppförsbackar. Och den sista backen var faktiskt riktigt härlig. Hade kraft i varje tag och pulsen låg runt 180-185 i cirka fem minuter. Lutningen tog hårt på konditionen men stora djupa andetag gav tillräckligt med syre och kroppen kändes riktigt stark. En härlig känsla! Funderade på om förra rundan plus allt trappgående i veckorna har börjat ge resultat?

Hemma såg jag att medelpulsen låg på 79% av max och maxpulsen låg på 98% av max.  Fördelen med kuperat! 

Rundan kändes nästan lite för lätt dock, men blir bättre nästa gång, och pulsen låg högt hela tiden så något måste de 50 minutrarna ha givit. Dessutom kommer man ju vara mer sugen på att ta sig ut när det var en skön runda 🙂