Bor på översta våningen. Massa trappsteg. Ingen hiss. Idag när jag trampade upp för alla trappsteg slog det mig att alla mina grannar har klistrat upp skyltar med texten ”REKLAM – NEJ TACK!”. Följdaktligen får ingen av mina grannar någon reklam. Och med tanke på att skylten sitter på samtliga dörrar från bottenvåning och ända upp till översta våningen borde ju ingen reklamutdelare göra sig mödan att gå hela vägen upp. Men icke sa nicke. Jag har inte klistrat på någon ”reklam nej tack” skylt. Och tro det eller ej, men innan för min dörr ligger det alltid högar med reklam. Jag är den enda i hela huset som inte har satt upp någon nej tack skylt och jag bor längst upp. 

Det betyder att reklamkillen måste ha med sig en väldig massa reklam. Och sannolikt springer han upp och ner i varje hus och ser hela tiden ”nej tack”. Tills han då hittar en dörr utan skylt. Och där kan han lägga ner reklamen. Det känns väldigt ineffektivt. Det känns som ett förlorat medie på något vis. Men eloge till reklamutdelaren som går alla trappstegen upp till min dörr varje dag för att dela ut reklamen till mig, som jag sedan ändå kastar. Får nog ta och sätta upp en sån där skylt jag med. Men undrar om han ändå fortsätter att springa upp alla våningar, eller om han sätter en not om att alla dörrar är spärrade?

Blev inga rullskidor ikväll. Drog till jobbet vid 6-tiden i morse och kom hem för bara någon timma sedan. Mycket kvällsaktiviteter på schemat dessutom. Imorgon middag med en gammal polare och på torsdag återträff på Media-Mecca med gänget i Stockholm och dessförinnan mässbesök i Jönköping. På lördag väntar kräftskiva i Gävle med kompisarna. Och ikväll passade jag på att flytta in i min nya lägenhet. Blev att hyra släp på Statoil som luktade koskit. Sen släpa upp sängar (tre stycken) och 32″ tjocktv med dubbla mottagare (läs astung) och några stolar, bord, husgeråd, lampor osv upp till översta våningen i huset dit jag flyttat. Hiss fanns inte. Så blev en hel del svettpärlor i pannan. Tyckte dock detta fick räcka bra som kvällens motion. Ska försöka styra upp något rullskidpass snart igen. Kanske får ställa in kräftskivan i Gävle. Har ju en hel del att ordna med lägenheten också samt ett prel möte inbokat lör eller söndag. Och med tanke på att det inte blivit något semester i år vore det skönt att softa en helg också 🙂

Flytta

Är på MAX i Sundsvall och kön växer meter för meter trots alla kassor öppna och ett femtontal människor bakom kassorna och vid stekborden. Som utomstående är det dock lätt att uppfatta vad som inte stämmer; personalen rör sig helt avslappnat, nästan som i slow-motion, trots stressen…deras ansikten uttrycker total avslappnad på gränsen till uttråkning och det vi kallar tempo existerar inte här. Kön håller sig ändå lugn. Bråttom. . .? Va ä dä?

Var ute och tränade igår, men eftersom det regnat hela natten och gården blivit uppluckrade bestämde jag mig för att snabbt raka grusgångarna och försöka få gruset fint, som annars är stenhårt när det är torrt ute. Passade även på att dra/släpa bort tre stora presenningar med blött gräs. Om det var tungt i torrt tillstånd så anar ingen hur enormt tungt det var i blött dito. Släpade lassen in i skogen cirka 300 meter. Kände mig nästan som Ola Skinnarmo för en kort stund!

Haft en riktigt pressande dag. Tittar jag över ”vill-göra-listan” behövs nog minst 2-3 veckors arbete men bara 2 dygn att uträtta det på. Pressande med andra ord.

Bestämde mig därför att köra en runda på rullskidorna för att få stressen att släppa och ny energi komma åter. Mörkt, spöregn, 10 grader och total avsaknad av vägrenar. Inget för knäsvaga. Men gott om syre i luften och armarna kändes härlig sega. Fick flashback en kort stund från tiden då kroppen var i form. Den här seghetskänslan, förmågan att bara tugga på, mil efter mil, i lugnt tempo. Har inte känt den på säkert tio år. Nu höll den i sig en kort stund, men jag njöt varje meter.

Började redan lite smått i morse. Avfettade en sida i taget samtidgit som jag försökte ta hand om kunder och inkommande samtal. Vad gör man inte när tiden är begränsad. Måste få i ordning bilen innan regnet kommer och avfärd till Sundsvall på torsdag.

Körde 30 mil igår för att få tag i polertrissan (Biltema) och nu är klockan snart 19.30 och jag har ännu inte fått klart bilen. Har lite finputs kvar av polishen som tar bort de minsta reporna och intorkade fläckar från fåglar Sen ska jag lägga på ett motståndskraftigt vax och göra en så kallad lackförsegling. Perfekt inför höst och vinter. Men ett väldigt jobb innan det är klart. Lister ska tejpas, bilen ska avfettas, schamponeras, torkas torr med trasa osv. Och efter varje påfört lager polish eller vax så ska det torkas bort igen. Men bra motion. Kommer inte hinna med något rullskidpass ikväll. Kommer nog få jobba fram till långt efter midnatt när bilen är klar. Tror dock förbränningen i antal kalorier varit större i dag med biltvättningen än vad den skulle ha varit på en timma rullskidor.

Polertrissa

Köpte en våg igår. Har inte vägt mig på hela sommaren. Livsfarligt att inte väga sig. Det är som att köra bil utan att ha bränslenivåmätare. Rysk roulette.

Därför var det med stor spänning jag ställde mig på vågen. Har inte tränat var och varannan dag som jag önskat. Men däremot så ofta jag haft möjligthet. Kanske inte pressa lika hårt för att få in träningspassen som förra året men ändå har kroppen känts starkare och uthålligare än på mycket länge. När det värkt i någon led som överbelastats har jag givit den tid att återhämta. Det hade jag inte möjlighet till förra året.

Har även slarvat en del med maten även om jag fortfarande alltid tänker på det jag stoppar i mig. Inget extremt onyttigt men kunde ha varit mer varierat och kanske lite mer sallad än önskat.

Hade ingen aning om vad vågen skulle visa men kände att kroppen var fastare än normalt, valkar försvunnit och tendenser till benformationer på bröstkorgen börjat komma fram.

Men ändå gnagde det dåliga samvetet av att inte ha kunnat köra tränings- och kostprogram stenhårt dygnet runt oavbrutet över en lång period. Så det fanns en känsla av att vikten kanske stigit uppåt.

Därför var det med en rejäl lättnad jag noterade vågens siffror. En minskning med nästan tre kilo sedan början av sommaren då jag senast vägde mig. Tre kilo mindre plus att muskler och kondition stärkts rejält. Gött..på rätt väg.. men ska aldrig mer lämna vågen bakom mig. Tror det är helt avgörande för en normal vikt att kunna ha koll på siffrorna någon gång i veckan. Och direkt ta tag i små ökningar innan de skenar iväg. För skenar det gör de förr eller senare för alla människor. Det är bara en fråga om när. Så ha vågen i beredskap så slipper man den obehagliga överraskningen 🙂

Just hemkommen från en resa till Borlänge tur- och retur. 30 mil. Fick stressa klart det sista på jobbet för att hinna åka de 15 milen till centralorten. Skulle egentligen åkt redan i fredags men hann inte klart i tid.

Men så är det att bo på landet. I Stockholm kanske man i värsta fall tvingas att åka norr om stan, eller söder om för att hitta det du söker. Då snackar vi en mil eller kanske två på sin höjd. Så är det inte här.

Behövde även två skummgummitrissor till polermaskinen. Och närmsta Biltema (där jag köpt polermaskinen) var i Borlänge alternativt Karlstad. Biltema är dessutom den enda stora kedja som jag känner till som haft postorder långt före alla andra, men som la ner hela postorderverksamheten just året innan det slog igenom på allvar. Så att  beställa något via nätet på Biltema är bara att glömma. 

Tänkte även köpa ett par rullskidhandskar….fanns ju inga i Malung. Men det visade sig att det inte fanns några i Borlänge heller. Var in både på Stadium samt Team Sportia. Inte en handske så långt ögat kunde nå. Frågade även personalen som bekräftade att några sådana fanns ej.

Den här möjligheten till spontanitet och frihet är vad jag saknar med landsbygden. Du måste verkligen planera och går något snett kan det ta dagar och veckor att lösa.

Som tex min bil. Jag skulle behöva lämna in den hos verkstaden där den är köpt. Ett garantiärende. När jag varit dit har de dock sagt att de måste ha bilen i några dagar. Men eftersom jag reser mycket och spontant är det svårt att veta när jag kan lämna in bilen. Dessutom behöver jag ju en bil under tiden. Och att åka till verkstaden är 10 mil enkel väg. Sen ska du ju hem också. Och det går inga tåg. Eventuellt går det ett par bussar per dag. Men inte hela vägen, utan du får lösa transport själv sista 7 kilometrarna. Taxi finns inte heller. Eller bara om du förbokar och vissa tidpunkter och dagar. Dyrt dessutom. Sen ska du ta dig tillbaka till verkstaden och hämta bilen. 

Åker du kommunalt tar det evigheter. Räkna med att sätta av en arbetsdag. När du är framme vid verkstaden kanske du även märker att de inte åtgärdat de fel som var på listan. Eller att de missat något och inte ovanligtvis får man då frågan, du har inte lust att komma tillbaka imorgon?