Tar bilen upp till Dalarna. Släkt och vänner har firat midsommar där. Är alltid med, men i år blev det Kalvö istället. Några är dock kvar fortfarande. Äter lite lax och potatis. Blir tillfrågad om jag vill ha lite jordgubbar med grädde och socker. Förvånar mig själv och alla andra genom att tacka nej. Är ganska mätt. Behöver faktiskt inget mer.

Firar midsommar på Kalvö vid västkusten med vänner. Riktigt trevligt, vilket paradis! Mitt ute i ingenstans. Kryllar dock av brännmaneter och fästingar. Man får borsta sig noga och välja rätt vik. Äter riktigt god mat och även dessert. Ja…egentligen skulle jag ju skippa sådant, men nu är det midsommar och dessutom är den hembakad. Tar dock bara en portion och nöjer mig med det. I vanliga fall skulle jag nog ta fem när det är så här gott 🙂

Tjejen jag träffade för några veckor sedan hör av sig. Undrar om vi kan ses i Sthlm på morgonen. Typiskt. Jag som precis anlänt till Göteborg. Hon var ju dessutom riktigt trevlig. Men så är det. Lever man ett kringflackande liv så är detta baksidan. Skulle vara gott med en fast punkt i tillvaron snart. 

Hem och packa. Ska ut på resa några månader igen. Och på flera olika event. Dvs, man måste ha med sig allt för mycket prylar. Slänger i det viktigaste och sen en tur på rullskidorna. Känns bra. Förundras över att pulsen inte ligger lika varje pass. Varierar från 145 till upp mot 186. Kanske har med värmen att göra, eller dagsformen. Käkar middag, vatten och kyckling med wookade grönsaker. Ingen efterrätt. Känner inte ens behov av efterrätt. Skumt.

Åker ut för att vinka av några kompisar som ska segla ut på Barents hav och ta Nordost passagen. Ett tremånadersprojekt. Stockholmstrafiken i kombination med mitt dåliga lokalsinne och avstängda broar samt vägarbeten gör att jag inte tar mig fram i tid. Trist. Men träffar iaf min gamla bordsdam av en ren slump, som är med och styr upp seglatsen. Trevlig tjej. Vi snackar ihop oss och jag löser så att en leverans med lite korv och kött kommer ner till grabbarna lagom till de passerar Göteborg. Förvånas över hur pigg jag är. Brukar vara trött och seg, särskilt när jag inte sovit ordentligt. Måste vara träningen och den förbättrade kosten!

Kommer in till intervjuen. Tydligen 3 kandidater kvar. Känner mig stark. Promenerar därifrån, lika stark. Härlig känsla. Skönt företag, det här skulle kunna bli bra. Vi skulle höras om en vecka för besked. Men redan på kvällen ringer rekryteraren som jag haft kontakt med – Bengt, grattis, Du är nummer 1. Skön känsla. Formen är på G, projekten är på G, börjar skönja fragment av mitt gamla jag 🙂

Vaknar med ett ryck strax efter 6. Känner mig förvånansvärt pigg. Måste varit för träningen igår?Bra.  Letar fram kostymen och slipsen. Kommer på att min nya kostym är i Dalarna. Får ta den gamla. Som är för liten. Men oj…byxorna går ju på utan problem. Och vänta nu..jag kan till och med knäppa kavajen..det var flera år sedan jag kunde knäppa den! Det har verkligen hänt saker. Skön känsla. Viktklubben funkar 🙂

Kom hem sent ikväll. Massor och göra och intervju för ett viktigt projekt tidigt imorgon. Viljan fick ta överhand och ut på rullskidorna. Intalade mig själv att det är bra för morgondagen att röra på sig, även om sömnen blir lidande. Kör en lugn runda och kommer hem strax efter midnatt. Var svårt att se något i mörkret, men gick bra ändå. Äter fil och flingor, lite vatten och svarar på mail jag inte hunnit med. Klockan blir 3. Revelj om 3 timmar.  

Kommer hem och ställer mig på vågen. Blir lite chockad. Den visar den lägsta siffran någonsin. Kanske något fel? Provar igen men får samma siffra ånyo. Hmm..och jag som trodde jag ökat i vikt nu när jag inte åkt rullskidor. Måste vara promenaderna. Träffade Peter Siepen nyss och han är galet vältränad. Noterade att han går hela tiden och överallt. Till skillnad från oss vanliga som åker tåg, buss eller bil. Hmm…promenerande är uppenbarligen bra. Har ju faktiskt gått galet mycket nu både här i Stockholm och under dygnen på Gotland. 

Spöregnar. Vi bestämmer oss för att ta en fika på söder. Promenerar dit. Tar en väldig tid och man blir blöt trots paraply. Länge sedan det regnade så här i stockholm. På cafét väljer jag mellan en mozarellamacka eller en kladdkaka med grädde. Väljer kladdkakan och ett glas vatten. Noterar dock efter bara några tuggor att jag inte vill ha mer. Den blir liksom väldigt mastig. Lämnar hälften till min kamrat som även han bara provsmakar lite. Hmm..har väl aldrig varit med om att jag lämnat en kladdkaka förut. Det här är bra. Börjar bli normal igen tror jag 🙂

Är grymt sugen på mozarellamackan. Bestämmer mig därför för att köpa en sådan med. Men kan ju inte äta både kladdkaka och en sådan, så tar med den i en påse istället. Får bli middag ikväll.