Då var det äntligen avklarat. Säsongens första längdpass på riktig snö. Tog bilen bort till Tandådalen och körde runt de båda elljusspåren där. Föret var ganska mjukt och fluffigt (nysnö) men ändå kallt (12 minus).

Spontant kändes skidorna först som gigantiska jättar från att man varit van vid de ultrakorta rullskidorna. Det kändes rejält klumpigt faktiskt. Även stavarna kändes gigantiska. Mina rullskidstavar är lite kortare än vad som är perfekt och mina längdstavar är lite längre än vad som är perfekt. 

Vallatejpen som jag la på i november förra året var nästan helt uttorkad och bortnött från förra säsongens myckna tränande. Så rejält bakhalt blev det och nästan inget glid heller. Men bra träning. 

Kände mig dessutom väldigt stark i armarna (tackar rullskidträningen för detta) och inga som helst krampkänningar i ryggen. Detta trots att jag inte tränat på över en månad.

Undrar hur det hade känts om jag hade tränat lika mycket som i höstas även nu i november och december? 

I vilket fall så pressade jag upp pulsen i 186 slag per minut och låg på ett snitt av 167 slag per minut. Kände mig hela tiden stark och pigg även om det dåliga fästet och dåliga glidet irriterade en hel del.

Lämnade in skidorna nu på Kaisers skidbod. De brukar vara duktiga på att preparera skidor och man får alltid bra service där. Ska hämta ut dem efter lunch och så får vi se om jag kanske hinner med ett pass till. Har spikat in ett pass på tisdag annars tillsammans med lite gamla bekanta här från Sälenfjället.

Känns gött att vara med i matchen igen! 🙂