Media uppmärksammar kaloribluffen (GDA)

28 augusti, 2009, kl. 11:16 av Bengt

Ni kommer säkert ihåg bilden på Daimförpackningen från i somras. Den där tillverkaren hade angivit vikten till 28 gram med stora synliga bokstäver, trots att den riktiga vikten var 56 gram. Den sanna siffran var dold i en liten, mörk text på kanten av förpackningen. Idag uppmärksammar media den stora kaloribluffen, även kallad GDA-bluffen.

Minns att vi diskuterade här i bloggen om just det oetiska perspektivet samt det sjuka i att exempelvis Coca-Cola ser ut att vara nyttig (om man tittar på GDA). Coca-Colan ser faktiskt ut att vara nyttigare än ett glas mjölk. Vilket ju givetvis inte är sant. Men genom att vinkla siffrorna och tex skriva att Coca-Cola innehåller 0% fett så kan man få produkten att verka nyttigare än vad den är. Smart, men etiskt?

Föreningen Sveriges Konsumenter har också reagerat på detta och i veckan skickades en stämningsansökan riktad mot några av de största och mest välkända företagen med GDA-märkning.

Länkar till nyhetsartiklar om GDA-stämningen:

Och direktlänkt till blogginlägget från i sommras:

Så lurar godisföretagen Dig

Taggar chips, coca cola, daim, frukostflingor, gda bluffen, kaloribluffen, media, så lurar godisföretagen dig, sveriges konsumenter, viktbluffen

Tweeta

Så lurar godisföretagen dig

20 juli, 2009, kl. 23:54 av Bengt

Kolla bilden nedan. Förpackningen väger 56 gram. Men ändå skriver den kända godistillverkaren tydligt att vikten är 28 gram. Man skriver även – och lika tydligt – att daimen innehåller 150 kcal. Men i verkligheten innehåller den dubbelt så många. Den korrekta viktangivelsen finns också där, men placerad i skymundan med mörk text och på kanten av förpackningen, nästan omöjlig att hitta vid första anblick.

Genom att förvandla traditionella måttbenämningar (per 100 gram) till kryptiska ”per servering” eller ”per portion” eller ”i procent av rekommenderat dagligt intag” lurar företagen oss att äta mer.

Se själv. Nästa gång Du går och handlar. Titta på förpackningarna och chockeras över hur tillverkarna vinklar de mest onyttiga produkter till att låta som rena hälsokuren.