Eller så beror det på min gula neonväst. För ikväll när jag stack ut på rullskidorna längs med Burträsket bokstavligen svärmade flugorna kring mig. Förvisso helt vindstilla och 29 grader i skuggan. Men ändå…man tycker ju att flugor och annat inte borda hänga med i rullskidstempot, och särskilt inte i nerförsbackar. Men tänkte på människorna i afrika och alla flugor som brukar surra runt deras huvuden dagligen, då insåg jag att detta inte var något alls egentligen. 

Kom nästan dubbelt så långt som när jag var här förra året och körde. Hann till och med passera en liten by som hette Mora. Kul. Men dessvärre ingen kamera med. Burträsk – Mora på 30 minuter, inte många som lyckats med det tror jag 🙂

Sen måste jag berätta att Burträskborna kör som galningar. Helt sjukt. Har väl aldrig varit med om att samtliga bilar kört så fort på så dåliga vägar som här: Tänk er en vanlig 50 eller 70 väg…med miljarder små gropar, bulor och skrevor samt hjulspår…då har ni Burträskvägen…och på den vägen är det inte någon som kör under 160 km/h.

Och alla man möter pratar antingen i telefon med solskyddet nere (för solen ligger precis i vägens riktning) eller så pratar de med någon i baksätet eller är distraherade på annat vis. Helt galet. Minns faktiskt att det var lika förra året. Troligtvis laglöst land på denna väg mellan Burträsk och Skellefteå. Åk hit så kommer ni förstå vad jag menar…