Efter över tre veckor med strepsils, bafucin, läkerol och diet bestående av vatten i kopiösa mängder samt fil och glass försvann halsontet plötsligt. 

Har inte haft ont i halsen på många år men efter en lätt förkylning och några hårda veckor utan fullgod sömn samt ett par rejäla fester tillsammans kompisar som varit sjuka länge drabbades även jag.

Först lite snörvel, sen lätt halsont, sen feber. Fick promenera försiktigt och orkade knappt tvätta bilen. Drog ner på farten rejält. Efter en vecka gick febern över och snuvan försvann. Men svårt att svälja och kunde knappt sova. Efter nästan två veckor med rejält halsont och lätt förhöjd kroppstemperatur gick jag till läkare i Liljeholmen.

Han sa att jag snarkade. Vilket jag aldrig gjort i hela mitt liv. Han sa då att jag var allergiskt. Vilket jag heller aldrig varit i hela mitt liv. Han insisterade. Någon halsfluss var det bestämt inte. Då skulle jag ha feber. Vilket jag inte hade enligt honom. Hur han nu kunde veta det med tanke på att vi aldrig tog någon temperatur. Han sa även att jag var täppt i näsan och hade svårt att andas. Vilket inte heller stämde. Jag stod på mig och försökte få honom att förstå att det var något annat. Ändå ville han skriva ut allergimedicin för 30 dagar. Jag tackade nej och gick därifrån. 150 kr fattigare. Vilket skojare de där läkarna…riktiga kvacksalvare!

Halsontet flyttade sig från höger till vänster sida. Men det satt inte lika långt upp som vanligt halsont, utan mer längre ner så att säga. Sen började det göra ont i gommen också, och det blev rött där det gjorde ont.

Drack säkert 5 liter vatten per dag. Var törstig hela tiden. Kunde inte få nog av vatten. Och varje gång jag åt normal mat så blev det hela värre. Vilket gjorde att jag bara kunde äta filmjölk och glass. Samt tunna soppor.

Men så plötsligt idag – efter tre veckor – vaknade jag utan halsont och utan svårigheter att svälja. Vet ej vad det kan ha berott på men uppenbarligen hade kroppen pressats för hårt. Har varit enormt frustrerande att inte kunna prata som normalt och att inte kunna träna som normalt. Men några dagar vila till, sen jäklar är man nog fit for fight igen.

Sov 13 timmar i lördags och 12 timmar idag. Brukar sova 6-8 timmar max annars.

Strepsils bet på halsontet

Har slarvat lite med maten senaste 2 veckorna och inte heller kunnat träna lika ofta som tidigare. Noterade idag en ökning på vågen med ca 0,5 – 1 kg. Detta efter att ha legat stilla ett tag. Tänk vad snabbt det vänder åt fel håll om man verkligen inte tänker sig för, minut för minut, dygn efter dygn.

Visst har jag tänkt mig för, men det har ändå blivit lite väl mycket slarv senaste veckorna, godis, choklad, några pizzor, pizzabröd till salladen, glass osv. Plus att jag haft ont i knät och känt mig lite energilös och på gränsen till förkylning.

Två veckor….sen sprang det iväg. Man förstår hur hårfin gränsen är. Det är också därför man måste hålla koll på vågen hela tiden. Så att man upptäcker viktförändringar i tid. Vissa hävdar ju at man kan känna sådant själv. Men inte jag. Snarare tycker jag att midjemåttet minskat något senste tiden. Om jag tänker på hur skärpet sitter.

Man förstår också hur sjukt lite energi som behövs för att driva runt kroppen. Tror många välväxta personer med alla säkerhet skulle kunna halvera matkontot utan att ta skada. Det krävs enormt mycket rörelse för att bränna en normal dags matintag om man även slarvar med en chokladkaka, winerbröd, glass eller liknande kaloribomber.

Man måste tänka att en chockladka är 10 km löpning (förvisso exakt siffra är individuell). Men själv bränner jag ca 250 kcal på 4600 meter. Och det ger 500 kcal på 9200 meter. En chokladkaka innehåller 570 kcal.

Är det värt 10 kronor för att äta en chokladkaka eller wienerbröd och sen tvingas att springa 10 000 meter? Det är sjuka mängder energi i dessa godsaker….det är bara att inse. Amerikanerna har alltid vetat om detta. Minns när jag pluggade där att de ofta sa till mig att hålla mig undan från snabbmaten. Äter du snabbmat smäller du upp som en ballong var deras varning.

Och nu ser vi det på mig själv. Har iaf åkt typ 5 mil rullskidor per vecka, ätit hälsofil till frukost, druckit vatten istället för läsk, ätit sallader istället för vanlig mat, och sen slarvat med någon enstaka pizza och restaurangvarmrätt samt några glassar för mycket….smällde till direkt. Så tänk på det. Akta er för dessa bomber. Försök få in i huvudet att varje godbit motsvarar minst 5 km löpning. Och det vet alla som tränat att springer du 5 km varje dag blir du snabbt ganska atletisk….det samma torde då gälla, fast tvärt om, när du äter ett wienerbröd varje dag. Och det dubbla om du äter två. Hemska tanke…så be aware! 🙂

Inte ett moln så långt ögat kan nå. Men på fastlandet spöregnar det enligt täta uppdateringar från kamraternas Facebookstatus. Skönt. Äntligen har man tajmat in rätt ställe vid rätt tidpunkt. Borde åka lite rullskidor men låter mig övertals att hänga på ut till Tofta beach istället. Suger lite i rullskidtarmen när man passerar de milslånga och helt platta cykelägarna som far genom det gotländska lansdkapet på väg ut mot stranden. Men vi har tidsbrist. Sista eventet på turnén börjar om bara några timmar. På Tofta kan jag inte stå emot att köpa en glass. Smakar riktigt bra. Skickar några bilder till kompisarna i regnet på fastlandet. Faktiskt mest därför jag köpte glassen. Annars hade jag nog kunnat avstå. Men lite skön känsla att går runt där i solen på stranden med en glass i handen. Hmm…och ingen träning ännu. Inte bra.