Varför ska det vara så svårt att få tag på fräscha frukter? När jag är på resa är det svårt att hålla en sund diet. Det blir ofta restaurangbesök eller pizzeriamat. Därför försöker jag köpa på mig lite frukt regelbundet för att ha tillhands när man blir sugen på något gott. Bättre att ta ett plommon, en persika eller någon annan frukt istället för wienerbröd, bulle, chokladkaka, godis etc.

Men frukt har ett stort problem. Det är svårt att få tag i och där det finns är den ofta omogen, skadad eller delvis möglig. Godiset är ju alltid lika i konsistens och smak och finns överallt. Det är godisets stora fördel.

Fruktavdelningen jag besökte idag tog dock alla priser. Värre och äckligare fruktdisk har jag nog aldrig skådat tidigare. Lyfte först upp en låda med persikor. Märkte att jag blev blöt på fötterna. Tittade ner och det rann från lådorna, rutten fruktsaft. Persikolådan var geggig och möglig. Kikade lite närmare på de andra frukterna och det var samma visa där. Lådvis med rutten, övermogen och möglig frukt blandad med nya omogna och halvfärdiga frukter.

Tog några bilder på det. Se nedan. Ingen i personalen anmärkte eller sa något när jag tog kort. Verkar som de inte fattade hur äckligt det var. Även köttdisken var mindre aptitlig och det mesta av produkterna var på sista förbrukningsdag eller även över.

Och nu var inte detta någon liten butik. Det var en stor känd svensk kedja vid namn Coop Forum. Därav blev jag ännu mer förvånad. Fast efter alla skandaler hos konkurrenten ICA kanske man inte ska förvånas?

Blev inga persikor. Ingen annan frukt heller för den delen. Och hos övriga butiker var alla frukter som vanligt totalt omogna och inte ätbara inom närmsta veckorna. Förstår inte varför det ska vara så svårt att få tag i bra frukt? Någon som har något tips?

Kolla bilden nedan. Förpackningen väger 56 gram. Men ändå skriver den kända godistillverkaren tydligt att vikten är 28 gram. Man skriver även – och lika tydligt – att daimen innehåller 150 kcal. Men i verkligheten innehåller den dubbelt så många. Den korrekta viktangivelsen finns också där, men placerad i skymundan med mörk text och på kanten av förpackningen, nästan omöjlig att hitta vid första anblick.

Genom att förvandla traditionella måttbenämningar (per 100 gram) till kryptiska ”per servering” eller ”per portion” eller ”i procent av rekommenderat dagligt intag” lurar företagen oss att äta mer.

Se själv. Nästa gång Du går och handlar. Titta på förpackningarna och chockeras över hur tillverkarna vinklar de mest onyttiga produkter till att låta som rena hälsokuren.

EDIT: Drygt fem veckor senare, 2009-08-27, publicerade Sveriges Konsumenter samt DN en stor artikel på ekonomisidorna som tar upp just detta dilemma.

Läs även:

Media uppmärksammar kaloribluffen (GDA)