Har efter en längre tids problem med halsont och förkylningar om vartannat insett att sömn och återhämtning måste prioriteras. Och det ger resultat. För varje minut över 4-5 timmars sömn känner jag hur kroppen vaknar upp ur dvalan och hur förkylningsviruset som bitit sig fast i omgångar sedan början av maj äntligen ger vika. En obeskrivlig känsla att lägga sig utan att vara täppt i näsan, och utan att vakna med ett rejält halsont på morgonen. Men det har kostat på. Månader utan träning har orsakt viktuppgång med ett par kilo. Inte farligt med tanke på omständigheterna. Hade det varit för några år sedan hade viktuppgången säkert varit det dubbla, eller ännu mer. Dock blir det nu till att starta om på nytt. Det är alltid den svåraste biten. Att vänja kroppen vid träning igen.

Men några dagar till ska jag vänta innan träningen tar vid. Vill ge kroppen chans att verkligen bygga upp immunförsvaret till 100% innan påfrestningarna börjar igen. Planen blir att promenera på morgonen och sedan varva med rullskidor. Får se om det fungerar. Förra året klarade jag inte av att göra två saker på samma dag. Då höll inte kroppen. Men ska den göra det…1,5 år av regelbunden träning har förberett lederna väl. Även om allt inte är i toppskick riktigt ännu.

De kommande veckorna får utvisa hur det går. Och ett tips förresten…en halstablett som heter Zyx. Galet effektiv. En tablett och sen bokstavligen känner Du hur halsontet dör ut. Åtminstone om det inte hunnit bli allt för allvarligt. Helt överlägsen Strepsil, Läkerol eller Bafucin. I alla fall i det här fallet.

Efter över tre veckor med strepsils, bafucin, läkerol och diet bestående av vatten i kopiösa mängder samt fil och glass försvann halsontet plötsligt. 

Har inte haft ont i halsen på många år men efter en lätt förkylning och några hårda veckor utan fullgod sömn samt ett par rejäla fester tillsammans kompisar som varit sjuka länge drabbades även jag.

Först lite snörvel, sen lätt halsont, sen feber. Fick promenera försiktigt och orkade knappt tvätta bilen. Drog ner på farten rejält. Efter en vecka gick febern över och snuvan försvann. Men svårt att svälja och kunde knappt sova. Efter nästan två veckor med rejält halsont och lätt förhöjd kroppstemperatur gick jag till läkare i Liljeholmen.

Han sa att jag snarkade. Vilket jag aldrig gjort i hela mitt liv. Han sa då att jag var allergiskt. Vilket jag heller aldrig varit i hela mitt liv. Han insisterade. Någon halsfluss var det bestämt inte. Då skulle jag ha feber. Vilket jag inte hade enligt honom. Hur han nu kunde veta det med tanke på att vi aldrig tog någon temperatur. Han sa även att jag var täppt i näsan och hade svårt att andas. Vilket inte heller stämde. Jag stod på mig och försökte få honom att förstå att det var något annat. Ändå ville han skriva ut allergimedicin för 30 dagar. Jag tackade nej och gick därifrån. 150 kr fattigare. Vilket skojare de där läkarna…riktiga kvacksalvare!

Halsontet flyttade sig från höger till vänster sida. Men det satt inte lika långt upp som vanligt halsont, utan mer längre ner så att säga. Sen började det göra ont i gommen också, och det blev rött där det gjorde ont.

Drack säkert 5 liter vatten per dag. Var törstig hela tiden. Kunde inte få nog av vatten. Och varje gång jag åt normal mat så blev det hela värre. Vilket gjorde att jag bara kunde äta filmjölk och glass. Samt tunna soppor.

Men så plötsligt idag – efter tre veckor – vaknade jag utan halsont och utan svårigheter att svälja. Vet ej vad det kan ha berott på men uppenbarligen hade kroppen pressats för hårt. Har varit enormt frustrerande att inte kunna prata som normalt och att inte kunna träna som normalt. Men några dagar vila till, sen jäklar är man nog fit for fight igen.

Sov 13 timmar i lördags och 12 timmar idag. Brukar sova 6-8 timmar max annars.

Strepsils bet på halsontet