Ska försöka bege mig ut på en runda. Behöver verkligen det. Noterade 1 kg ökning på vågen imorse, och detta efter en helg med mycket resande och även slarv med maten.

Att det blåser kraftigt gör inte saken lättare. Konstant 8 meter i sekunden och det ligger nerblåsta mattställningar och skräp flyger runt i luften. Temperaturen på 5 grader i kombination med den kraftiga vinden gör kyleffekten påfrestande.

Men det blir inte bättre av att sitta och vänta. Måste ta mig ut nu….slipa stavarna och rulla ut på vägarna. 2 timmar stakande….

Nu kommer den riktigt tunga perioden. Alla tidigare månader har varit en barnlek mot vad som komma skall. Nu har man nått en punkt där viktminskningen stannat av och nya åtstramningar samt ökad träning krävs för att fortsätta resan vidare mot målvikten. Och precis samtidigt som det är dags att lägga in nästa växel blir klimatet kallare, blåsigare, regnigare och mörkare. Man kan inte längre sticka ut på en rullskidtur i midnattsol klockan 1 på natten. Man kan inte ens sticka ut efter arbetsdagen utan att mörkret hunnit lägga sig över landskapen. Det börjar bli blött på vägarna, isigt och snöblandat regn. Saltet och sanden tränger in i rullskidornas hjullager och angriper med rost. Muskler och leder tar extra mycket stryk eftersom det är kallt och underlaget hårdare än normalt. Motvinden gör det extra jobbigt och till råga på allt börjar det kryllla av baciller, virus och förkylningar. Det är liksom inte bara att glida ut på en runda i solen längre…nu krävs det motivation. 

Hela helgen har jag jobbat och samtidigt längtat efter att åka rullskidor…men sena kvällar och tidiga morgnar och långa resor gjorde att jag var rejält seg i morse. Typ söndagsseg eller vad man skulle kunna säga. Fast på en måndag. Och idag har jag inte alls kommit igång på riktigt. Detta i kombination med mycket jobb och svårt att få till pauser tillräckligt långa för en träningsrunda har gjort det lite komplicerat. Nu regnar det även ute. Men man kan inte hitta på undanflykter hela tiden. Man kan inte skylla på söndagsseghet, för få timmar sömn, eller mycket jobb, regn, mörker eller farliga vägar, slarv med maten etc…det är nog bara att bita ihop och ge sig ut. Får förska leta reda på pannlampan och göra ett ryck inatt. Usch…har inte bestämt mig ännu, vet att vi ska äta middag vid 22-tiden, och jobb fram till dess, och egentligen bör man ju vänta 2-3 timmar med träning efter maten…ah..ännu en ursäkt.

Hade ett missat samtal från min syssling idag. Ringde upp honom. Det skulle jag aldrig ha gjort. 5 minuter senare kom jag på mig själv med att säga ”ja” till hans galna förslag. ”Jag har inte tränat på 4-5 månader, måste komma i form” sa han.

Ok..hur tänkte du då? ”Jo..eftersom vi båda är Dalmasar så vad passar väl bättre än att köra Vasaloppet? Vi utmanar varandra och kör 2011!”. Eh..ok, svarade jag. Hmm..tja..ok..jo hmm..ja ok då!

2011 det ger iaf lite tid att träna, tänker jag. Men sen kläcker han ur sig att han ska in i lumpen år 2010. Den jäklelen ska alltså på betald arbetstid i sin livs starkaste ålder träna 7 dagar i veckan i 11 månader för att vara på supertopp just inför vårt vad 2011…är man någonsin i sådan form som efter lumpen? Jaja…man får tänka så här…tänk om han får spö av en nästan dubbelt så gammal tjockis. Det är faktiskt värre hehe…så jo, det här kan nog bli kul trots allt!

Ska lägga upp en facebook-grupp inom kort för detta eminenta niomilavad.