Eftersom jag åkte 2 mil längdskidor igår så bestämde jag mig för att ta en promenad idag. Det var så fint väder och hade så bra dokumentärer i iPhonen att lyssna på så det gick nästan av sig själv. Kände dock smärta i tålederna (stortår) och tendenser till skavsår mellan benen pga för dåliga byxor. Men turen var riktigt nice och ikväll noterar jag även en lätt solbränna. Inte dåligt för att vara Stockholm i slutet av mars!

Stockholm, Mälaren, 19 Mars 2011

Tror jag börjar ana varför alla stockholmare är så smala jämfört med invånare i andra städer. Stockholm tvingar Dig att promenera i mängder. Känner det redan efter bara några dagar i huvudstaden hur det värker av överansträngning och ovana efter att faktiskt inte ha gjort någonting. Det enda jag gjort är faktiskt att gå och handla, gå till bilen, gå upp och ner för trapporna till lägenheten, gå upp och ner för trapporna på jobbet, gå till tunnelbanan, gå till gallerian, gå till ja…där ser man plötsligt ett mönster. Gå. Du går överallt här i Stockholm och utan att tänka på det. Jag märker det egentligen endast därför att kroppen är så ovan vid att gå efter alla år på landsbygden att det ger ansträngningsymptom av detta enkla promenerande. En riktigt stockholmare tänker nog inte ens på detta. Reflekterar nog inte ens över hur långa han/hon går varje dag. Men det är denna motion som ger resultat. Precis som gymnasieeleverna håller sig smala genom att ständigt vara i rörelse. Det har inte med ämnesomsättning, ålder och annat tjafsa att göra. Det är hur vi lever och hur vi rör oss. Jag är nästan säker på att antalet kcal jag bränt i dag bara på att promenera mellan olika saker blivit mer än vad en lätt runda på rullskidorna skulle ha blivit.

Tänkte försöka simma 60 minuter idag, men det gick så bra så det fick bli 100 minuter istället…och med något högre tempo sista 40 minutrarna. Kände av lite i ovansidan på vänster lår, i en muskel. Blev konstigt nog glad. Ett tecken på att allt fler muskelgrupper börjar aktiveras. Muskelgrupper som legat i träda många år. Har inte kunnat träna så mycket och så länge tidigare att jag hunnit komma åt dessa muskler…så därför var denna lilla smärta inte negativ, utan snarare bara riktigt härlig. Man är helt enkelt på gång…

Avslutade kvällen med en kort promenad samt GI-tallrik på Café UH i Örnsköldsvik. Lika bra som alltid! Kommer sakna dessa GI-tallrikar när jag sedan far vidare…. när jag promenerade insåg jag vilket stillasittande liv man haft. Den maten man äter räcker ju gott och väl till ett liv med ständig rörelse. Det är egentligen ganska sjukt att sitta still på sin stol på ett kontor 8-17 och bara röra fingrarna…inte konstigt att folk får övervikt och problem med kropparna. När man gick i grundskolan var det ju i alla fall avbrott för gymnastik, specialidrott och annat roligt och rörelsefullt. Varför har man inte sådant på kontorstid idag?