Intressant….jag tror 1.5 års regelbunden träningen nu börjar visa andra positiva sidor, sådan jag inte räknat med tidigare. Verkar som om man äter dåligt och inte tränar så hamnar kroppen i en dålig cirkel. Du blir bara tjockare och svagare och tröttare. Men om du vänder på trenden så får du å andra sidan mycket gratis, ungefär som ett riktigt jobbigt hjul som snurrar…det är galet tungt första metrarna, men sen när det väl kommit i rullning så går det av bara farten, utan att du själv behöver anstränga dig.

Ungefär så känns det just nu. Även om jag vilat för länge (sedan vintern tog slut). Kroppen tycks förbränna trots att jag inte åker rullskidor varannan dag. Och trots att jag inte äter bara sallad. Visst har jag gått upp ett par kilon. Men då ska ändå tänkas på att jag varit snuvig och haft ont i halsen ända sedan snön försvann. Jag har ätit massor av glass, varit på resa och ätit MAX och McDonalds osv. Visst, jag har skippat colan och ätit morötter istället för friterad potatis…men ändå. 

Det känns som att kroppen bränner utan att jag gör något. Känns som att förbränningen startat igen efter år av träda. En riktigt härlig känsla. Märker det när jag träffar kamrater….trots att jag inte tränar längre så får jag nu positiva kommentarer om både form och vikt.  Det slog även mig själv härom kvällen att magen var ”borta”. Tittade ner på magen när jag satt och åt, hade skjorta och fleecetröja på mig. Magen syntes inte. Hade det varit för något år sedan hade det varit en jättemage ivägen. Men nu var det platt. Ok…platt…relativt platt. Jag är fortfarande fet som en gråsäl. Det går inte att sticka under stol med. Men börjar typ bli ”normalt fet” nu. 

Folk verkar inte uppfatta mig som en ”tjockis” på samma vis som för något år sedan. Med lite kläder, skymning och i rätt vinklar ser man faktiskt ganska normal ut just nu 🙂

Så nu verkar snuvan vara på väg att släppa och halsontet har gått över..och rullskidorna är lagade så ja…nu ska första passet för sommaren snart kunna dra igång.

Sen kan man väl även säga som så att jag rör mig i vardagen mycket mer än tidigare just för att skadorna blivit bättre och för att kroppen blivit smidigare och starkare. Det som främst orsakade den enorma viktuppgången var ju ett stort matintresse 🙂 i kombination med skador som gjorde att jag var tvungen att lägga ner all form av motion och rörelse. Inte ens promenader fungerade längre. Eller ens simning och cykel. Så…nu när jag kan gå obekymrat så ger ju det en hel del också, i kombination med att matvanorna har blivit bättre (om än ej perfekta ännu).

Trevlig kväll!

Flyttade ner till Stockholm igår. Första dagen på jobbet. Galet vad man går mycket. Ni som bor i Sthlm tänker nog inte på det. Men börja titta er omkring. Det finns inga tjocka Stockholmare…eller klart det finns en och annan..men generellt lyser tjockisarna med sin frånvaro.

Farsan har alltid sagt att det beror på att Stockholmare inte har råd att äta ordentligt. Men själv tror jag sanningen är mer nära de frekventa promenaderna. Bara idag har jag gått mer än vad jag normalt går å en hel vecka i Dalarna. I Dalarna åker man bil överallt. Eller går mycket korta sträckor för går man mer än 5 minuter så har man gått igenom hela stan/byn typ.

Idag gick jag 20 minuter till tåget. Sen gick jag 30 minuter till jobbet. Sen gick jag 10 min till lunchen och 10 km tillbaka från lunchen. Sen gick jag 15 minuter till ett möte, och 15 minuter tillbaka från mötet. Och sen gick jag 30 minuter till tåget och sen 20 minuter promenad hem.

Det motsvarar ungefär 8 träningspass för mig när kroppen var som sämst. Och då klarade jag av att gå 15 minuter varannan vecka. Det kunde alltså ta typ 16 veckor att gå lika mycket som jag gått bara på en vanlig arbetsdag i sthlm idag.

När kroppen sakta blev lite bättre kunde jag ta promenader varannan dag och slutligen varje dag. Förra året var jag uppe i 15 x 2 minuter promenad varje morgon innan frukost. Det var allt jag rörde mig den dagen. Nu kör jag inga promenader men däremot rullskidor.

Fick därför lite känningar i högra knäleden av det myckna promenerandet idag. Hade dåliga skor och alla vägar är ju tyvärr asfalterade här, så sliter extra mycket. Men inte värre känningar än att det går att stretcha bort. Och tar jag det lite lungt med rullskidorna kommer nog detta gå fint.

En normal sthlmare går så här mycket eller ännu mer varje dag. Man går hela tiden. Sen går man och gymmar på lunchen. Gymming är väldigt populärt i Sthlm. Och på kvällen eller innan jobbet kanske man även tar en liten lätt joggingrunda, eller spelar squash, tennis eller något annat trevligt.

Kan man fortsätta att hålla igen på maten och snasket så kommer kilona snart att börja rulla neråt igen….känns bra detta!