Rättssäkerheten skulle öka med migrationsdomstolar.

Fallet med de två små barnen som ska utvisas till Italien visar än en gång att den nya lagen snarare lett till att humanitet ersatts av fyrkantighet.

Två övergivna små barn, varav den ena är autistisk, ska utvisas till Italien, ett land de inte har några anhöriga i.

Värdigare än så fungerar inte svensk flyktingpolitik år 2011.

Migrationsverket har okänsligt hållit sig till paragraferna och fattat ett stelbent beslut som säger någonting dystert om vår tid och vår lagstiftning.

Utvisningen har för all del tillfälligt stoppats och än är det inte för sent att göra någonting åt denna ovärdiga behandling av barnen.

Men svensk flyktingpolitik upphör inte att vara inhuman och ibland närmast parodiskt fantasilös om nu byråkraterna skulle fatta ett nytt och bättre beslut.

Det är bara några veckor sedan Sverige försökte slänga ut en annan person som inte klarar sig själv, den gamla damen som skulle sättas på ett plan till Ukraina.

Problemet är den nya utlänningslagen som gäller sedan 2006. Då skrotades Utlänningsnämnden som sista instans för flyktingärenden och ersattes av migrationsdomstolar.

Tanken var god – politisk nyckfullhet och godtycklighet ska inte avgöra enskilda ärenden. Det ska jurister göra.

Men dessa jurister har, visade det sig,  en ibland olycklig belägenhet att snubbla på lagens bestämmelse om ”synnerligen ömmande omständigheter” som ger migrationsdomstolarna en möjlighet att göra undantag då konsekvenserna för utvisningshotade blir orimliga.

Ett av världens rikaste länder, med en flyktingpolitik som blivit känd över hela världen som ett generöst föredöme, har blivit kallare och hårdare.

Men det vore orättvist att ge juristerna hela skulden. Regeringen tillsatte för ett par år sedan en utredning om hur domstolarna tolkade regeln om de ömmande omständigheterna och kom fram till att de i vissa fall varit för generösa.

När familjer getts uppehållstillstånd på grund av barnens anpassning till Sverige togs för stor hänsyn till illegal vistelsetid i Sverige. Juristerna fick också smisk på fingrarna för att de låtit sjuka människor stanna trots att det varit ”oklart om det funnits vård i hemlandet”. Och barn har fått stanna trots att ”ohälsan varit av mindre allvarlig karaktär”, vad nu det kan tänkas betyda.

I detta fall spökar även Dublin-förordningen, som reglerar vilket EU-land som ska avgöra ett flyktingärende.

Eftersom barnen först kom till Italien då de flydde från Etiopien så ska de skickas till Rom. Problemet är att förhållandena för flyktingar i Italien ofta är av en art som är oacceptabla. Det är gåtfullt hur Migrationsverket kan ha kommit fram till att de kommer klara sig där.

Nu kräver flera partier att lagen skrivs om. Det är glädjande. Det är hög till för vår riksdag att återupprätta humanismen och anständigheten.