Tio år efter mordet på Fadime Sahindal har Sverige fortfarande uppenbara problem med att förstå det hedersrelaterade förtrycket.
Först nästan ett år efter det att en 14-årig flicka försvann från sin skola har polis och socialtjänst börjat utreda.
Olika omständigheter tyder på att flickan tvingat resa till landet hon föddes i, den irakiska delen av Kurdistan, för att gifta sig. Hon var mycket hårt hållen av familjen och fick inte ha svenska kompisar. Och för vänner berättade hon strax före försvinnandet att föräldrarna upptäckt att hon skickat sms till svenska pojkar, något som ska ha fått dem att reagera mycket kraftfullt.

En anställd på skolan slog larm till Socialstyrelsen i juni och väckte frågan om inte Kalmars socialnämnd kunde ha gjort mer för att stoppa resan, men inget hände. Först sedan försvinnandet nu uppmärksammats i media inleds en granskning. Även polisen har vaknat till liv och förbereder en efterlysning av flickan via Interpool. En anmälan om brottet olaga tvång har upprättats.
Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Gift mot sin vilja från 2009 menar 70 000 unga i åldern 16–25 år i Sverige att de inte fritt får välja vem de vill gifta sig med. Av dessa uppger 8 500 att de ofta eller då och då är oroliga över att giftas bort mot sin vilja.
En lag med förslag om skärpta regler mot barn- och tvångsäktenskap kommer att föreslås av en statlig utredning i vår. Utredarna vill att den som tvingar någon annan till äktenskap ska kunna dömas till fängelse.
Det kan tyckas vara magstarkt att jämföra det här problemet med mordet på Fadime. Men tvånget att gifta sig med en speciell person och hedersmord är mer eller mindre extrema uttryck för samma patriarkala förtryck med kulturella förtecken.