Många arbetsgivare missbrukar systematiskt människors rätt att få ta del av vad som finns om dem i belastningsregistret.
Kravet på att visa upp ett utdrag då en person söker jobb ökar lavinartad.
Tidningen Dagens Juridik har bett Rikspolisstyrelsen att ta fram statistik på hur vanligt det är att människor begär ut dessa uppgifter om sig själva. Resultatet är förskräckligt.
Antalet fall har fyrdubblats mellan 2003 och 2011 – från 40 686 till 176 939. Och cirka 90 procent av dem handlar om människor som söker jobb, enligt polisens uppskattning.
Arbetsgivarna gnuggar förstås händerna över lagändringen som gjorde det möjligt att få tal del av sitt eget eventuella brottsregister. Det är i regel frivilligt för den som söker jobb att skicka in ett utdrag – men den som struntar i detta önskemål från den potentiella arbetsgivaren lär vara chanslös.
Detta är oacceptabelt. Det är inte bara integritetskränkande. Det försvårar dessutom dömdas möjlighet att komma tillbaka i arbetslivet, vilket vi alla förlorar på. De som får jobb betalar skatt och löper mindre risk att begå nya brott. Svårare än så är det inte.
Att människor riskerar att blir utfrysta från arbetsmarknaden och därmed får ett andra straff är djupt oanständigt.
Än värre är att regeringen varit medveten om problemet sedan 2004, då rikspolisstyrelsen slog larm om utvecklingen.
Arbetsmarknadsdepartementet har sedan 2009 arbetat på ett lagförslag som ska stoppa eländet, men inget tycks hända.
Det är hög tid för regeringen att göra någonting åt missbruket. Om Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström tycker att arbetsgivarnas omoraliska utnyttjande av systemet är en struntsak kanske finansminister Anders Borg kan upplysa om de nationalekonomiska förlusterna i att människor som döms för småsaker riskerar att få  svårare att få jobb.