För några år sedan blev  begreppet ”stalkning” en ny del i det svenska ordförrådet.
Stalkning är när någon utsätter någon annan för upprepade trakasserier och förföljelse. Det handlar inte alltid om konkreta hot. Det kan vara hundratals brev, eller tusentals telefonsamtal, insinuationer – allt sammantaget en enorm ångest för den som utsätts.
Det vi oftast läser om är kändisar och politiker som förföljs av galna fans.
Men i verkligheten är det så att det oftast handlar det om en person som inte kan acceptera att ett förhållande tagit slut, något som hänt två kvinnor som jag träffade på ett skyddat boende i Mellansverige.
Den ena, Karin, fick en dag 102 samtal från sitt ex. En annan dag hällde han bensin över sig och lovade att tända på om hon inte tog honom tillbaka. Den andra kvinnan, Annika, drabbades av huvudvärk, stress och paranoia efter fem år av förföljelse.
Båda kvinnorna vittnade om en fruktansvärd ångest, en ständig dödsrädsla. De tvingades alltid se sig över axeln och det var de som blev tvungna att flytta och gömma sig. Då, 2006, fanns inte mycket skydd för dem som utsattes för stalkning.

En rapport från Brottsförebyggande rådet visade då för sex år sedan att en av tio svenskar någon gång blivit utsatt för stalkning. En enorm siffra. Nio procent av hela befolkningen.
En utredning utlovades och skyddet för de utsatta skulle skärpas och omprövas.
Sedan har det varit tyst i flera år.
Egentligen fram till oktober i fjol då en ny brottsrubricering infördes, olaga förföljelse, som tagits fram för att förhindra stalkning.
Bara under årets tre sista månader i fjol, alltså efter att lagen infördes, anmäldes 259 fall av olaga förföljelse.

I går fick ett av de fallen sin lösning i Skaraborgs tingsrätt då en 40-årig man dömdes för bland annat olaga förföljelse av sin före detta flickvän, mamman till hans barn.
Fallet följer på många sätt det ”vanliga” mönstret vad gäller stalkning-fall.
Mannen var tidigare dömd för brott mot kvinnan. Hon hade efter det fått en larmknapp från polisen och ett kontaktförbud utfärdat mot mannen.
Men det brydde han sig inte om. En dag kom han fram till henne och sa: ”Du är så jävla död”.
Han skickade flera hotfulla sms. Som ”Ditt sketna besökförbud e borta å d e du också för alltid men vi ses snart hahaha”.Han skickade även flera Facebook-meddelanden, ringde till henne och stod ibland utanför hennes hus.
Kvinnan vågade inte sova i sitt eget sovrum och beskrev mannen som en person med ett extremt kontrollbehov som lätt kan ”flippa” ut.
Han döms nu till åtta månaders fängelse.Tingsrätten menar att hans beteende uppenbart har varit till för att skrämma hans före detta, och det har trappats upp efter hand.
Om siffrorna från Brå stämmer, som säger att en av tio svenskar utsatts för detta, kommer troligtvis fler fall av samma typ att tas upp i rätten.

Två typer av stalkare – båda kan vara farliga

Den aggressive

Gärningsmannen är oftast en man.
Den utlösande faktorn kan vara en sårad manlighet – en självbild som fått sig en törn.
Stalkaren drivs av ett enormt hämndbegär.
Han skyr inga medel för att göra livet surt för sitt ex.
Det kan handla om att försöka vända vänner och familj mot kvinnan, förfölja henne, hota om våld -eller använda sig av våld.

Den kärlekskranke

Även i denna grupp är den största delen av gärningsmännen en man.
Den kärlekskranke kan göra vad som helst för att bli tillsammans med exet igen.
De uppvaktar, ber på sina bara knän eller hotar att ta sitt liv.
Även om det inte ofta förekommer fysisk misshandel blir de ständiga samtalen, mejlen eller breven en psykisk misshandel för offret.