Fallet är fruktansvärt och har, med rätta, upprört många.
En 29-årig tvåbarnsmamma som under flera timmar våldtogs av sju män i en spartanskt möblerad lägenhet i Mariannelund under en förfest.
En tvåbarnsmamma som än i dag lider både fysiskt och psykiskt av det övergrepp hon utsattes för.
Det är brutalt. Det är vidrigt. Det är sju mot en som inte kan värja sig. Det är en sjuk människosyn som manifesteras i ett flera timmar långt övergrepp.
I dag, fyra månader senare, föll domen.
Tingsrätten anser att kvinnans berättelse av det som hände den där natten mellan den 2 och 3 december är trovärdig. Och till skillnad mot i många andra våldtäktsmål, där teknisk bevisning ofta saknas och det till slut handlar om ord
mot ord, stöds här kvinnans berättelse av massiv dna-bevisning, av vittnesmål från de som träffade den chockade och rädda kvinnan efteråt, och av rättsläkarintyg.
Det är därför inte oväntat att sju av de åtta åtalade männen döms, mot sitt nekande, för den grova våldtäkten, för att i samförstånd och gemensamt ha utfört den.
Straffen kan tyckas futtiga.
En av dem får 4 år och sex månader. De andra mellan 6 års fängelse och 6 år och sex månader. Efter avtjänat straff ska de alla utvisas till Afghanistan och får inte återvända till Sverige på 15 år.
Men straffen är de som åklagaren yrkade på och, sorgligt nog, ganska rejäla för att handla om sexualbrott.
Även skadeståndet som kvinnan tilldöms kan tyckas lågt och hon är själv inte nöjd med det enligt sitt målsägarbiträde. De krävde 1, 2 miljoner men tingsrätten gav henne 475 000 kronor.
Över praxis enligt tingsrätten. Mängdrabatt enligt kvinnans advokat.
Männen nekar, och det mesta tyder på att domen kommer att överklagas, att allt tas upp igen i hovrätten.
För kvinnans skull kan man hoppas att så inte blir fallet. Att hon nu får chansen att läka och gå vidare.