Att guldrånaren har avlidit får ingen större betydelse för utredningen mot polisen som sköt honom.
Den viktiga frågan är fortfarande om han handlade i nödvärn eller inte.

Att skottet i Södertälje har utlöst en grotesk nätdebatt där rasister och polishatare tävlar om smaklösa åsikter förvånar inte.
Mer anmärkningsvärt var att i SVT i går kväll höra den skjutne rånarens advokat kräva att polisen borde åtalas för mord eller dråp om hennes klient skulle avlida.
I varje fall jag förväntar mig att en utbildad jurist låter bli att dra så långt gångna slutsatser som hon gjorde på ett så här tidigt stadium i utredningen.
Med tanke på den överhettade situation som råder – skapad av till lika delar hätskhet, okunskap och missuppfattningar – är det på sin plats att reda ut hur det verkligen förhåller sig.

1. Rånaren har dött. Får det någon betydelse för den utredning som åklagare Kay Engfeldt har inlett mot polisen som sköt? Ja, i varje fall i den bemärkelsen att rubriceringen vållande till kroppsskada rimligen skärps till vållande till annans död.
Men den eventuella brottsligheten handlar inte om att kulan var dödande. Även om den bara hade snuddat rånarens huvud hade frågan varit om det var, som det står i lagen, ”uppenbart oförsvarligt” att skjuta eller inte.

De andra två punkterna i utredningen – framkallande av fara för annan och tjänstefel – bör inte påverkas.

2. Det har visat sig att den avlidnes automatvapen var en attrapp. Betyder det någonting? Nej, inte ett dugg. Det går inte att kräva att polismannen skulle begripa att vapnet inte var äkta.

3. Spelar det någon roll om rånarna sköt först? (Det kan ju även ha funnits äkta vapen som användes mot polisen). Ja, i någon mån. Poliser som blir beskjutna befinner sig i större fara än poliser som inte blir beskjutna. Men att ha ett automatvapen riktat mot sig i ett sammanhang där det inte finns någon möjlighet att fly är hur vi än vrider och vänder på det en situation av livsfara.

4. Utgjorde polisen en fara för allmänheten? Vilt skjutande utanför ett köpcentrum mitt i fredagsruschen innebär givetvis betydande risker för andra. Men frågan är om polisen hade något val.

När poliser använder vapen inleds med automatik internutredningar. Det är utmärkt. Den yrkesgrupp som besitter våldsmonopolet ska inte kunna använda sig av detta våld hur som helst. Det gäller inte minst situationer som mest för tankarna till en Hollywood-action.

Det är vanskligt att försöka förutse vad en åklagare kommer fram till, men jag tippar att Engfeldt lägger ner utredningen.

Det är nämligen hur polisen uppfattar situationen under guldrånet som är avgörande. Inte vad som har kommit fram i efterhand.