I går recenserade jag i Aftonbladet en av världens mest sålda arabiskspråkiga romaner, som precis kommit i pocket: ”Yacobians hus”. Den skildrar människorna i ett hus i Kairo och är klart läsvärd. Jag måste erkänna att den var mycket mer frispråkig än vad jag trodde om en egytisk författare (Vilken fördom! Fy på mig). Den är skriven av Alaa al-Aswany, och när han var på Bokmässan i Göteborg gjorde jag denna kortintervju med honom:
Ditt språk är mustigt, du skriver bland annat om tortyr, sex mellan män och religiös fanatism. Finns det något du inte vågar ta upp?
– Nej, då går det inte att vara författare. Jag försöker penetrera livet i mina romaner, och det går inte om man ignorerar sådana mänskliga beteenden som politiska intressen och sexualitet.
Har du en mission som författare?
– Ja, alla författare har ett uppdrag. Jag vill kämpa mot stereotyper och våra fördomar om varandra, till exempel araber mot västerlänningar och vice versa, så att vi kan närma oss i stället. Genom litteraturen lär vi oss att se människor bortom sådant som politisk inställning och ras. Vi får se in i andras hjärtan, se dem som mänskliga varelser.
Boken beskriver människorna i ett vackert hus i Kairo. Många av dem tänker mycket på sig själva. Är människan egocentrisk tycker du?
– Ja, det är en del av den mänskliga naturen. Man måste tänka på sig själv. Det är normalt att fundera över hur olika situationer påverkar en, om man gör rätt eller fel. Speciellt fattiga människor är tvungna att vara egocentriska för att klara sig. Det är inte min sak att bedöma karaktärernas personlighet, däremot vill jag beskriva vad som ligger bakom deras beteenden: Varför handlar människor som de gör?
Namn: Alaa al- Aswany. Ålder: 51 år. Yrke: Författare, tandläkare. Familj: Fru och två döttrar. Bor: Kairo.