Är det inte lite komiskt egentligen: När människor ska tipsa andra om böcker eller berätta vad de läser – alla tycker bara om klassiker, hippa böcker på originalspråk eller någon väldigt udda, speciell bok. Det spelar ingen roll om det är i media, på boksajter eller privat, det verkar viktigt att visa att man är en fin och intelligent läsare.

Ska jag säga förresten, som alltid berättar att min favorit är Joyce Carol Oates eller typ Dostojevskijs ”Idioten”…

Men visst har man några ”dåliga” böcker som betytt mycket, eller som man läser i smyg i hängmattan en sommardag?

När jag var tonåring älskade jag de franska romanerna om ”Angelique” och tantsnuskromaner som ”Grottbjörnens folk”. Nu för tiden… tja, många hackar på ”Da Vinci-koden”, men jag gillar den.

Har ni några ”dåliga” böcker som ni gillar? Är det bättra att läsa lite skrutt än inget alls? Det tycker jag i alla fall.