Titel: 1974 Författare: David Peace
Jag är lite sen på bollen här – denna kom före jul – men vilken tur att jag upptäckte ”1974” i bokhögen till slut! Det här är svart, rappt, pessimistiskt. Och oemotståndligt smart och spännande. Språket och tonen påminner stundtals om Jens Lapidus staccato-prosa. 

Det är mörk vinter i Yorkshire. Journalisten Eddie Dunford har påbörjat sin karriär som kriminalreporter och gräver ner sig allt mer i ett fall med mördade småflickor. Men det kommer inte att handla om någon ensam galen gärningsman, som så ofta – tvärtom finns här förgreningar åt de mest oväntade håll.
Dunfords jobb blir en alkoholindränkt vansinnesfärd mellan korrumperade poliser, kvinnor och brottslingar. Huvudpersonen är en riktig antihjälte: Han är verkligen inte Guds bästa barn själv, ibland är han genuint osympatisk.
Peace lyckas få fram 70-tals-atmosfären med små medel, genom att nämna låtar och händelser, utan att skriva läsaren på näsan.
”1974” är hans bokdebut, och första delen av fyra.

Författaren:
David Peace är en brittisk författare, född 1967. Han har varit engelsklärare i Istanbul och bott i Japan i femton år. Hans spänningsromaner bygger till viss del på verkliga händelser i Storbritannien. David Peace säger att han tänker sluta med romaner när han skrivit tolv. I stället kanske han kommer med lite ”väldigt dålig poesi”.