Jag är redaktör och reporter på Aftonbladets boksidor, som går i huvudtidningen på lördagar. Jag gör författarintervjuer och recenserar aktuella pocketböcker. Och tipsar om böcker så klart!
I dag hade jag precis duschat efter morgongympan på jobbet (varje torsdag, duktigt) när telefonen ringde, redan kl 8.30. Då tror man: make, mamma eller kompis.
Nej, det var Leif GW Persson som räddade min dag – hade försökt få tag i honom angående en intervju. Om vad märks på lördagens boksidor.
Så nu är det redan fixat. En något udda start på dagen. En bra, högeffektiv, sådan.
Inti Chavez Perez, 25, sexupplysare i skolor, har skrivit en bok om sex, riktad till unga killar. jag gjorde en kortintervju med honom:
Varför behövs din bok ”Respekt – en sexbok för killar”?
– Jag minns hur jag som tonårskille hade många felaktiga idéer om sex och kärlek. Som kille får man in en massa bilder av hur det ”ska” vara genom Holywoodfilmer, porr och sexualundervisning. Ingen bild är särskilt sann. Jag föreläser på skolor och vet att det finns ett jättestort behov av att veta mer.
Vad är huvudbudskapet?
– För att få sex och kärlek att fungera krävs respekt: För sig själv och sina egna gränser, och för den andra personen. Jag skriver om hur man kan göra saker på ett respektfullt sätt. Vi lever i ett samhälle som tyvärr inte visar respekt för tjejer, och det är ett problem även i relationer.
Vad skulle du vilja ändra i dagens killroll?
– När det handlar om sex har många väldigt stor prestationsångest, de vill leva upp till bilder hämtade från porren. De tror att man måste göra värsta cirkuskonsterna i sängen. När de sedan inte riktigt lyckas kan det leda till dålig sexuell självkänsla. Jag vill visa att inte bara killen har ansvar. Sex handlar om ett möte, inte om att prestera. Det är jättesynd att många killar tror det.
– Efter att ha läst boken hoppas jag att man ska känna sig mer säker, och se att problem kan lösas. Självsäkerhet kan göra att man vågar ta ställning för att respektera tjejer.
Namn: Inti Chavez Perez Ålder: 25 Yrke: Sexualupplysare, föreläser i skolor. Journalist. Var med och startade tidningen ”Gringo”.
Läsa läsa läsa. Det är så mysigt, roligt, spännande, givande. Kan inte låta bli ens när jag är ledig. Här kommer sju kriterier på bokberoende. Svarar du ja på alla är du fast:
Det är kul när nya pocketböcker ramlar in för att recenseras. Synd bara att jag inte hinner läsa alla.
Här är dagens skörd. Jag gillar alla systrarna Brontes romaner, och ”Svinajakten” är jag nyfiken på. Sedan var det en deckare och en chicklitbok av Meg Cabot.
Jag vet ju redan att jag har världens roligaste jobb. I går var det roligt in absurdum: Morgonintervju med Jens Lapidus, och eftermiddagsintervju med Fredrik Lindström.
Två sinsemellan väldigt olika personer, och båda sympatiska på sitt vis.
En superstrukturerad och kortfattad, en som har hur mycket intressant som helst att säga – och gör det också. Båda har minst sagt många järn i elden… Intervjuer kommer i Aftonbladet inom kort.
Jag säger bara: Läs Suzanne Bröggers ”Creme Fraiche” om du inte gjort det! Frispråkigt om en livsglad,vild, självständig kvinna – hon själv.
..har huvudrollen i Moa Herngrens nya roman ”Jag ska bara fixa en grej i köket”. Hon heter Ingrid, är 35 år och han en dotter på lågstadiet. Och så blir hon förskolechef. Välskriven vardagsrealism!
Jag gjorde en kortintervju med författaren (som för övrigt är syster till Måns och Felix):
Varför valde du att skriva om en smygsupande kvinna?
– Det kändes lockande med något som är så tabu: en småbarnsmamma som jobbar på dagis och dricker.
– Och så för att alkohol spelar en så central roll i samhället, särskilt de senare åren med mer kontinentalt drickande. Många lever i gränslandet, de har ett vardagsdrickande som väldigt lätt kan urarta. Boken handlar om vad alkohol kan göra med nära relationer. Jag har sett en del i jobbet som journalist.
Varför fortsätter Ingrid att dricka trots att hennes 7-åriga dotter lider av det?
– Hon har stunder av insikt där hon är medveten om att dottern inte mår särskilt bra. Men hon är så pass beroende att hon inte klarar att bryta det.
Jag blev jättearg på henne ibland, som när de är utomlands och hon är så bakfull och seg på dagarna – blev du?
– Jo, Ingrid beter sig hemskt på många sätt, just att dottern far så illa. Samtidigt har man förståelse för henne. Alkoholen tar över och personlighetsförändrar henne. Hon är under stor press med en massa problem. Ingrid är mån om att hålla uppe fasaden och vågar inte blotta sina rädslor för någon annan. I stället dricker hon vin för att klara av allt.
Nästa vecka börjar ”Babel” i SVT, kul. Hoppas bara att det blir mindre av kultur i allmänhet – som programmet kört ibland – och mer av renodlat litteratursnack. Det behövs ett riktigt bokprogram på kvällstid i tv tycker jag.
Fast de får gärna ha författarintervjuerna efter mig…
Nu har Liza Marklunds och James Pattersons gemensamma deckare ”Postcard Killers” gått upp som etta på försäljningslistan över inbundna böcker. Folk bryr sig uppenbarligen inte så mycket om recensioner, för den har inte fått särskilt bra kritik.
Det är en rak deckare med massor av cliffhangers och superkorta kapitel. Här är min intervju med de båda.
Tvåa på listan är ”Den förlorade symbolen” av Dan Brown, och trea är ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” av Jonas Jonasson.
… den är så spännande! Jag syftar på ”Utan ett ord” av Linwood Barclay. Den räddade en försenad tågresa i dag, när tåget väl var framme ville jag inte gå av.
Handling: En 14-årig tjej vaknar och upptäcker att hennes familj är spårlöst borta. 25 år senare är fallet ännu inte löst, och hon börjar rota i det förflutna… Jag är så himla nyfiken.
