I går kväll var det dags för Bonniers stora förlagsfest på Nedre Manilla, Djurgården. Den är lite speciell eftersom miljön och lokalerna är så vackra, med äkta konst på väggarna och bedårande utsikt över vattnet. Alla är finklädda och stämningen är något mer glamourös än här vid skrivbordet på redaktionen…

Där trängs författare, journalister och massor av folk i bok- och kulturbranschen och minglar och mumsar buffé.

Själv träffade jag förstås en del gamla och nuvarande journalistkollegor, trevligt! Där sågs givetvis en rad författare, mer eller mindre omtalade i år. Som Carl-Johan Vallgren, Mari Jungstedt, David Lagercrantz, Alexander Andhoril och Eva Franchell (som skrivit ”Väninnan”, den läsvärda historien om politik och Anna Lindhs död).

Eftersom jag fortfarande är lite trött efter en fest i lördags (otroligt, jag vet) och ska skriva ut en intervju med Kerstin Ekman nu så begav jag mig hemåt ganska tidigt, trots att det var kul. Så här såg det i alla fall ut denna fina sommarkväll:

Jag var och intervjuade programledaren Carin Hjulström i Göteborg förra veckan. Hon berättade bland annat om det roliga och läskiga med att skriva sin första roman. Den heter ”Finns inte på kartan” och handlar om 23-åriga Frida Fors som studerar till journalist.

Nu håller Hjulström redan på med sin andra roman, medan SVT:s ”Carin 21:30” ligger på is. Läs gärna intervjun här.

Det kryllar av debutanter i höstens bokutgivning. Jag har själv intervjuat ett par av dem nyligen, nämligen Carin Hjulström och systrarna Åsa Grebe och Camilla Träff. Helt klart går massor av människor omkring med bokdrömmar. Men som Leif GW Persson sa när han föreläste på Journalisthögskolan i Göteborg när jag gick där:

”Det finns två sorters misslyckade författare: De som kan skriva men inte har något att berätta, och de som har något att berätta men inte kan skriva”.

Så sant! Jag tillhör nog den första kategorin. Men vad skulle ni skriva om i en roman om ni fick chansen?

…sade Sara Kadefors när jag intervjuade henne om den nya romanen ”Borta bäst”. Den är en flyhänt skriven berättelse som är både lättsam och innehåller en hel del kritik mot hetsen att konsumera ”rätt” grejer, bo ”fint” och tron att lycka kommer med pengar. Jag håller med henne om mycket, jag är otroligt trött på designhysteri och att det helst inte får finnas en skråma i ens hem.

Men framför allt handlar nog boken om hur lätt det kan vara att hamna utanför samhället.

Läs gärna intervjun här.

I går publicerades min ”3 frågor” med Zac O´Yeah. Ja, han har tagit det namnet, ingen aning om vad han hette tidigare. En originell, lättpratad författare som skriver böcker som är både komiska och allvarliga. Han bor i Indien sedan tio år. Här kommer intervjun (bild saknas eftersom min dator kraschade i fredags och jag inte har fått rätt program än):

Hur vill du själv beskriva ”Summan av kardemumman”?
– Det är en bok om krig, men med svart humor. Att skämta är ett bra sätt att prata om krig, eftersom det är så banalt och idiotiskt. Jag tar ner kriget till ett mer mänskligt plan, så att det inte bara handlar om storpolitik och högteknologi. Nästa bok blir något helt annat, jag gillar inte att upprepa mig.
Du har en galen, originell fantasi – vad får du allt ifrån?
– En hel del i mina böcker bygger på verkligheten också, men jag har nog alltid haft fantasi. Sedan jag flyttade till Indien har den blivit mer ohämmad – det är en inspirerande kultur. Det är som att leva i en film, överallt försiggår märkliga samtal. Det är helt normalt att utbyta idéer med alla här. I Sverige är det inte så många som börjar prata filosofi på tunnelbanan.
 ”På kontoret dansar kroppsodörerna likt osynliga älvor”… Hur mycket tid lägger du ner på formuleringarna?
– Ganska mycket. Jag skriver om böckerna väldigt många gånger. I början är berättelsen som ett skelett, sedan bygger jag på mer och mer. Jag kan vakna mitt i natten och komma på hur jag ska skriva något.

Namn: Zac O´Yeah Ålder: Beror på dagsform, född 1967. Familj: Frun Anjum Hasan, författare.
Bor: Bangalore, Indien. Bakgrund: Född i Finland, uppväxt i Sverige, bor i Indien sedan tio år. Jobbat med teater, musik, reseskildringar. Har skrivit bland annat ”Mahatma!” (nominerad till Augustpriset 2008) och ”Tandoriiälgen”.
Aktuell med: ”Summan av kardemumman” (Ordfront).

I går hade Norstedts förlag sin sedvanliga höstupptakt med författarpresentationer och mingel. Jag tänkte att jag skulle lägga in en snygg bild på mina kollegor Ingalill Mosander (bokskribent) och Lena Bergman (min chef). Nedan kan ni se hur suddig och kass den blev, ha ha. Jag är definitivt ingen festbloggare!

Det var trevligt i alla fall, och det var kul att se vad bland andra Inger Frimansson, Helena von Zweigbergk och skådespelaren Michael Nyqvist hade att berätta om sina kommande böcker. En debutant jag blev lite nyfiken på är Gabriella Ahlströms familjeroman (ja, hon är Kattis Ahlströms syster).

Nu har jag varit ute och rest, ända till Göteborg:-) Där intervjuade jag programledaren Carin Hjulström som romandebuterar inom kort. Vi pratade bland annat om varför en del flyttar runt, medan andra stannar kvar. Hon själv bor kvar i sina hemtrakter.

Dagen innan däremot, träffade jag Zac O´Yeah, känd för rätt galen humor och bl a böckerna ”Mahatma!” och ”Tandooriälgen”. Han har rest runt enormt mycket, och bor nu i Indien. Han menar att miljön är mycker mer kreativ där, och kan inte tänka sig att bo i Sverige.

Intressant hur olika människor är. Har själv flyttat runt en massa när jag var yngre (Vetlanda, Göteborg, Kristianstad, Växjö, Linköping, Uppsala) Nu bor jag i Stockholm och har svårt att tänka mig att flytta.

Intervjuerna med Carin och Zac kommer på söndag.

Som jag skrivit tidigare: Nya kriminalromaner dimper hela tiden ner här på redaktionen. En jag fastnade för var ”Någon sorts frid”, debutbok av två systrar som skrivit den ihop.

Huvudpersonen, psykologen Siri, hotas på många otäcka sätt. Plötsligt misstänker man alla i hennes omgivning. Här finns nästan inget polisarbete, men väl en del terapisamtal på mottagningen, och det tycker jag var intressant.

Jag gjorde en kortintervju med Åsa Träff och Camilla Grebe:

Hur vågade ni ge er in i jättekonkurrensen med spänningsromaner?
– Vi skrev inte för att bli publicerade. Det började som en lek mellan oss där vi skrev ett kapitel var som den andra fick läsa. Nu i efterhand kan vi undra vad vi gett oss in på. Det finns kvinnliga thrillerförfattare som fått mycket stryk i media, säger Åsa.
Hur vill ni beskriva ”Någon sorts frid”?
– ”Klassisk nagelbitare” möter tv-serien ”In treatment”, säger Camilla.
– Den ger en krypande spänning som dimper ner i vardagen.Huvudpersonen är psykolog och vi är båda intresserade av psykologi. Av sorg, saknad, skuld, och varför människor beter sig som de gör, säger Åsa.
Blev ni osams under skrivandet?
– Det är klart, men då är det en fördel att vara systrar – man gör inte slut med varandra så lätt. Mest gick det väldigt bra, och boken har faktiskt gjort att vi kommit varandra närmare. Rent praktiskt skrev vi ihop våra språk till slut, så att det blev som ett tredje språk: bådas.

Namn: Åsa Träff och Camilla Grebe. Åldrar: 38 resp. 41
Yrken: Psykolog resp. civilekonom. Familj: Båda har man och två barn.
Bor: Gnesta och Lidingö.

Bokförsäljningen ökade i sommar, trots lågkonjunktur. Väldigt kul, tycker jag!

Det beror bland annat på att det varit mulet väder på många platser, och att det kommit en del storsäljare i pocket. Några som sålde bra var Roslund & Hellström, Mari Jungstedt och Hanne Vibeke Holst (som vi alla haft intervjuer med här på Aftonbladet Böcker under våren/sommaren förstås:-)

Läs mer om försäljningen på Svensk Bokhandels sajt.

Hur ofta brukar ni köpa böcker, inbundna respektive pocket?

Nu har jobbet dragit igång på allvar och jag har plöjt höstens bokkataloger. Det kommer en hel del av författare som jag brukar gilla. Några exempel:

Kerstin Ekman, Douglas Kennedy, pseudonumen Hans Koppel, Lena Andersson, Carina Burman, Klas Östergren, Helena von Zweigbergk…

Och så har programledarna Filip och Fredrik skrivit en roman, liksom sångaren Nick Cave, som jag gillade (och såg i Roskilde) när jag var ung.

Och så en hel del annat verkar också intressant förstås. Dags att börja göra listor och försöka fixa intervjuer, skoj skoj!! Så här post-it-ad ser min katalog från Svensk Bokhandel ut: