”Lill-Tarzan å jag” av Johan Hedenberg

Kan skådespelare skriva bra romaner? Ja, den här kan det i alla fall. Johan Hedenberg har senast synts som rasistisk polis i den hyllade ”En pilgrims död” i SVT.   

Här möter vi honom som liten pojke och tonåring under uppväxten i en av 1960-talets nya förorter utanför Stockholm, Grimsta.
Som vuxen ser han tillbaka på sitt liv, och undrar varför så många av hans barndomsvänner är döda.
”Lill-Tarzan å jag” är både en högst personlig berättelse om viljan att smälta in, slagsmål och musik, och samtidigt en skildring av hur vänstervågen stormar in i det konservativa folkhemmet. För en kille blir hårlängden symbolen för vilken klass man tillhör – Johans föräldrar vägrar låta honom spara ut det.
De vuxna märks knappt, utom när papporna tar fram rottingen och mammorna ropar in barnen på gården till middag.
Hedenborg skriver enkelt men finurligt, humoristiskt men också tänkvärt. Han verkar inte försköna något – inte ens sig själv.

Författaren:
Johan Hedenberg, 58 år, har många strängar på sin lyra: Skådespelare, regissör, travtränare och röstskådespelare – bland annat är han Lord Voldemort i en Harry Potterfilm. Han har också släppt en skiva med covers. Johan Hedenberg blev känd för sin roll i såpan ”Varuhuset” på 1980-talet.

Några veckor har vi hållit på och bygga upp en Aftonbladetsajt där mitt och Ingalill Mosanders bokmaterial finns samlat. Nu börjar det verkligen likna något.
Ta en titt på Aftonbladet Böcker vetja!
Nu bland annat med intervjuer med E L James, Monika Fagerholm och Mons Kallentoft. Samma sköna blandning som på boksidorna på lördagar alltså. Och pocketrecensioner med mera, så klart.

Vilhelm Mobergs Utvandrarserie har kommit i superfina nyutgåvor, med omslag i broderad stil.
Nu fick ingen ursäkt för att missa de här klassikerna om Karl-Oskar, Kristina och de andra smålänningarna som utvandrar till Nordamerika. Jag skriver snart mer om dem i Söndagsbilagan.

Förra året var det en bok av Strindberg. I år är det Lena Anderssons ”Var det bra så?” som valdes till Stockholm läser-bok. Det är en grymt bra skildring av att växa upp i en torftig förort, som alla som inte bor där tycker är härligt mångkulturell.

Jag läste den när den kom 1999 – och så nu igen. Den håller verkligen! Ska nu ut och intervjua författaren, som i dag är kolumnist på DN.

Titel: 1974 Författare: David Peace
Jag är lite sen på bollen här – denna kom före jul – men vilken tur att jag upptäckte ”1974” i bokhögen till slut! Det här är svart, rappt, pessimistiskt. Och oemotståndligt smart och spännande. Språket och tonen påminner stundtals om Jens Lapidus staccato-prosa. 

Det är mörk vinter i Yorkshire. Journalisten Eddie Dunford har påbörjat sin karriär som kriminalreporter och gräver ner sig allt mer i ett fall med mördade småflickor. Men det kommer inte att handla om någon ensam galen gärningsman, som så ofta – tvärtom finns här förgreningar åt de mest oväntade håll.
Dunfords jobb blir en alkoholindränkt vansinnesfärd mellan korrumperade poliser, kvinnor och brottslingar. Huvudpersonen är en riktig antihjälte: Han är verkligen inte Guds bästa barn själv, ibland är han genuint osympatisk.
Peace lyckas få fram 70-tals-atmosfären med små medel, genom att nämna låtar och händelser, utan att skriva läsaren på näsan.
”1974” är hans bokdebut, och första delen av fyra.

Författaren:
David Peace är en brittisk författare, född 1967. Han har varit engelsklärare i Istanbul och bott i Japan i femton år. Hans spänningsromaner bygger till viss del på verkliga händelser i Storbritannien. David Peace säger att han tänker sluta med romaner när han skrivit tolv. I stället kanske han kommer med lite ”väldigt dålig poesi”.

En skådis som verkligen skriva, en formulär 1a-deckare och lite annat… Här kommer de nio senaste pocketrecensionerna. Som vanligt: Bäst först!

+++++
Tänk på ett tal
John Verdon
Månpocket   
SPÄNNING Läge för sträckläsning! Det här är en ovanligt välskriven, intelligent och fantasifull deckare, som obegripligt nog är Verdons första bok.
Föreställ dig att en hotfull främling per brev och i telefon verkar kunna läsa dina tankar. Det händer en man här. En kort tid efter att han fått det mystiska telefonsamtalet hittas han mördad.
Huvudpersonen Dave Gurney är en sympatisk, pensionerad polis som inte kan låta bli att kasta sig in i det här fallet. Och det kan inte jag heller. Brotten är oförklarliga och mystiska, till exempel slutar mördarens fotspår i snön bokstavligen i tomma intet.
Dessutom blir berättelsen något mer än jakten på en seriemördare, tack vare Gurneys högst mänskliga funderingar över sitt liv och sina relationer.

++++
Tillbaka till henne
Sara Lövestam
Pocketförlaget
ROMAN En välskriven tegelsten som utspelar sig på två tidsplan och tar upp två olika kvinnoöden.
Nutid: Hanna är trött på sin tillvaro, med ett meningslöst jobb och en kille som hon retar sig på. Tills en dag när hon får några gamla saker i sin hand, till exempel ett par fina damkängor.
Dåtid: I början av 1900-talet lever Signe, en folkskollärare som bär på en hemlighet, en hemlighet som på den tiden är skamfylld och leder till en förbjuden kärlekshistoria.
Lövestam har lyckats få till en roman som både beskriver samtida vardagstristess och ett stycke svensk kvinnohistoria. Kampen för kvinnlig rösträtt och ett självständigt liv är viktiga delar i denna fängslande och originella berättelse.

++++
Analys av ett försvinnande
Hisham Matar
Bonnierpocket
ROMAN Platsen är Egypten, berättelsens huvudperson är 12-årige Nuri. Hans mamma dör, och en tid efteråt förälskar sig far och son i samma kvinna: Mona.
När hon och pappan blir tillsammans uppstår ett slags laddat triangeldrama. Nuri önskar att hans far ska försvinna, något som sedan händer i verkligheten när pappan förs bort av egyptisk polis. Både Nuri och Mona inser hur lite de egentligen kände honom.
Matar är en libysk-brittisk författare som har vissa likheter med pojken i boken: även hans pappa kidnappades, och hittades aldrig.
Tillsammans bildar ingredienserna en historia om kärlek, saknad och identitet. Det är oändligt välskrivet, och varje nyans i språket har sin betydelse.

++++
Lill-Tarzan å jag
Johan Hedenberg
Norstedts
SJÄLVBIOGRAFI Åh, vad jag blev positivt överraskad av den här uppväxtberättelsen. Den är lika bra som den ser ut (visst är omslaget snyggt?).
Hedenberg blev känd för hela svenska folket i sin roll i såpan ”Varuhuset”, och nu är han aktuell i ”En pilgrims död” i SVT. Och han kan skriva också.
Författaren ser tillbaka på hur det var att växa upp i en Stockholmsförort under 60- och 70-talen. Här krockar gammal konservativ ideologi med den nya vänstervågen. Mammorna ringer i matklockor och papporna väntar med rottingen – i övrigt finns de vuxna ingenstans.
Livet som barn och tonåring är händelserikt men ofta hårt, med slagsmål på liv och död och sadistiska lärare.
Hedenborg skriver ofta enkelt men välformulerat, svartsynt och humoristiskt på samma gång.

++++
Efter mörkrets inbrott
Haruki Murakami
Norstedts
ROMAN Om jag hade orkat skulle jag läst den här från midnatt och fram till gryningen, för det är just sådan stämningen känns, och det är då berättelsen utspelas. Romanen är som ett snabbt, drömlikt urklipp ur världen, sammanfogat i korta scener.
Platsen är Tokyos nöjeskvarter. Några få personer är i centrum, löst ihoplänkade på olika sätt. 19-åriga Mari sitter och läser på en nattöppen restaurang. Hon är ständigt i skuggan av sin vackra syster Eri, som har sovit två månader i sträck. En ung trombonist börjar prata med Mari, och leder henne till en nattportier på ett ”lovehotell” där en ung tjej misshandlats.
Stilen är konkret och driven. Det handlar om ensamhet, våld men också om samhörighet. Murakami har själv drivit en nattklubb, och det märks i ”Efter mörkrets inbrott”.

+++
Dubbelexponering
Suzanna Dilber
Månpocket
ROMAN Otrohet är ett tacksamt ämne för litteratur – det väcker starka känslor och det finns alltid någon karaktär som läsaren blir förbannad på. I sin debutroman väljer Dilber att skildra ämnet från olika perspektiv, och det är det som gör berättelsen driven och läsvärd.
Dels handlar det om Josefin, som får reda på att hennes man bedragit henne under en längre tid. Hennes tillvaro rasar först ihop, och hon flyr iväg för at vara för sig själv.
Dels får läsaren älskarinnans perspektiv: Ella älskar en upptagen man, och lever för deras hemliga träffar och hans sms.
Det är spännande med de två helt olika kvinnorösterna, och karaktärer som inte är svartvita. Det som saknas är mer dramatik och överraskningar.

+++

När börjar det riktiga livet
Fredrik Lindström
Bonnierpocket
NOVELLER Vad är det som skaver i livet? Jo, att det verkar stört omöjligt att hitta en exakt perfekt soffa. Så tycker i alla fall ett par i den här novellsamlingen.
Lindström sätter fingret på ångest och absurditeter hos den moderna välmående medelklassen. Som varför människor renoverar köken hela tiden men aldrig har tid att laga mat. Eller att egentligen ha ett ”lyckat” liv, men ändå längta efter något annat.
Stilen är vass, men med värme. När jag intervjuade Fredrik Lindström om boken sa han: ”Vissa kan nog uppfatta att jag hackar på dem, men jag hackar också på mig själv.”
Han har humor, formuleringsförmåga och pricksäkert öga för detaljer. Och vissa av berättelserna är pärlor. Men som nästan alltid i novellsamlingar blir helheten ojämn.

++
Pojken som slutade gråta
Ninni Schulman
Månpocket
SPÄNNING En typisk bruksdeckare, som är helt okej att leva sig in i en vinterkväll, men som inte innehåller något extra.
Ingredienserna är typiska för en svensk samtida spänningsroman: En mix av huvudpersoner med privata problem, och en spänningsintrig där en mördare skrämmer upp befolkningen på en liten ort – här är det värmländska Hagfors.
Det är en pyroman som härjar, och polisen misstänker att offren har ett gemensamt förflutet med den som tänt på. Men vad?
Stundtals är det riktigt klurigt, och Schulman är dessutom bra på att beskriva människor och det vardagsnära livet. Faktum är att jag hellre skulle läsa en relationsroman om Magdalena och Petter i boken, utan någon som helst spänningstråd.

++
Roten till det onda
Peter Robinson
Månpocket
SPÄNNING Den här deckaren är ett hopp tillbaka i tiden i Robinsons produktion – den utkom nämligen redan 1997, men översattes inte till svenska förrän långt senare. På vissa sätt är storyn daterad: Kommissarie Banks överväger allvarligt att köpa sex (!) och extacy är innepartydrogen. Och det känns förstås lite konstigt att han fortfarande är gift med Sandra, för alla oss som följt Banks i senare böcker.
Men felet är inte året, utan att intrigen inte är tillräckligt engagerande: Mordoffret är en rasist som läsaren aldrig fått lära känna. Utredningen hackar för mycket hit och dit. Och det spretar mer än vanligt mellan spänningsintrigen och Banks privatliv.
Ändå är boken ok, eftersom Robinson skriver bra och hans huvudperson är intressant. Dessutom är ju debatten om rasism och hatbrott tyvärr ständigt aktuell.

Jag var med om en lite snurrig upplevelse häromdagen: Jag läste Monika Fagerholms nya roman ”Lola uppochner” när jag hade lite feber.   

Eftersom hennes stil i sig är ganska feberartad och cirklande, nästan som ett levande väsen, så blev det som en extra dimension till berättelsen. Kan alltså rekommenderas:-) Om man vill bli lite extra uppslukad och snurrig alltså.

I dag ska jag intervjua henne (utan feber) och det ser jag fram emot. Vi har träffats tidigare, på bokmässan i Göteborg.

De här två nya pocketböckerna har jag precis läst. Först tänkte jag att det är ju väldigt kul att få läsa så många otroligt olika böcker i jobbet. ”Främling: en bok om Carola” är ju en biografi och ”Imperial bedrooms” en otäck historia i Hollywoodmiljö.

Sen slog det mig att de har ett gemensamt tema: kändisskap. För Carola har det varit i nästan hela hennes liv, medan Ellis karaktärer verkligen gör vad som helst för att uppnå just det.
Betyg på båda kommer inom kort!

”September” av Kristoffer Leandoer

”September” handlar i grund och botten om Kristoffer Leandoers egen mamma, berättade han inför boksläppet.
Och det ger den här ytterst välskriva, lite lågmälda berättelsen extra djup och mening, tycker jag.
Här finns två tidsplan: Ett där en kvinna ligger döende på sjukhus, sorgligt nog bara 42 år gammal.         
Ett där vi får följa hennes liv från uppväxten i ett prästhem på 30- och 40-talen. Barndomen präglas av en jovialisk men frånvarande pappa och en sträng, dominant mamma.
Som ung kvinna flyttar hon till Lund och studerar, och försöker hitta sin självständighet och mening med livet. Hon har ambitiösa skrivardrömmar, som aldrig slår in: Hon gifter sig tidigt och blir trebarnsmamma i ett nybyggt område utanför stan. Egensinnigheten sitter ändå kvar – hon avskyr att bli betraktad som ”alla andra”.
Boken är både ett tidsdokument med fin atmosfär, och ett porträtt av en kvinna som – liksom många andra på den tiden – var så omgärdad av konventioner att hon aldrig fick den frihet hon ville.

Kristoffer Leandoer, Stockholm, är 50 år och även översättare och litteraturkritiker. Han har skrivit över tjugo böcker, bland annat skräcknoveller och diktsamlingar. Han har bott i Paris, Minsk och Hanoi.

!: Leandoer är en av grundarna till ett science fiction- och fantasyförlag: Onsdag, som fanns mellan 2004 och 2006.

Tv-serien ”En pilgrims död” som går på söndagar i SVT, är helt klart sevärd. Men böckerna som serien bygger på är ett strå vassare – faktiskt bland de bästa svenska spänningsromaner jag läst.

Leif GW Persson är författaren, och trilogin ”Välfärdsstatens fall” kretsar förstås kring mordet på Olof Palme. Så kasta er nu över böckerna innan ni ser klart tv-serien. Här är ordningen:
”Mellan sommarens längtan och vinterns köld”

”En annan tid, ett annat liv”   

”Faller fritt som i en dröm”