En rask och konkret intervju blev det i dag med deckarförfattaren Elizabeth George. Vi hann med familjehemligheter, skapande mot depression och lite till. Intervjun kommer på Böcker på lördag.

Här tar fotografen Urban Andersson en finfin bild på Elizabeth på Grand Hotel:

Har just läst ut ”En lögn att lita på” av Elizabeth George – en tegelsten där jag faktiskt inte förstår hur författaren fått ihop alla trådar.   

En man omkommer i en olycka – eller vad det kan tänkas vara. När kommissarie Lynley börjar rota i det hela avslöjas den ena familjehemligheten efter den andra. Den ”fina” familjen på brittiska landsbygden är inte alls vad den ser ut.

Jag läste att George är extremt strukturerad under skrivandet, när det gäller att hålla reda på intrig och personer – annars skulle väl det här blivit rena kaoset.
Som det nu är blir det en spännande story med massor av olika intressanta vinklar.

På torsdag ska jag intervjua henne, kul!

”Vägen mot Bålberget” av Thérese Söderlind

Jag är djupt imponerad av Therése Söderlinds författarskap hittills. Redan hennes debutroman ”Norrlands svårmod” var riktigt bra, och att detta bara är hennes andra roman är otroligt.   

”Vägen till Bålberget” spänner över många sekler. Den har också flera olika berättarperspektiv, och jag måste särskilt berömma Söderlinds förmåga att skildra tillvaron genom en medelålders man och pappas ögon.
Personerna i boken är från samma norrländska bygd, och i botten handlar det om att söka sin historia. Här är fonden den tid då vanliga kvinnor beskylldes för häxeri och brändes på bål.
Vi får bland annat följa Veronica, som börjar nysta i mörka delar av förfädernas historia medan hon funderar över sina egna misslyckade kärleksrelationer. Och Malin, som lever fattigt och olyckligt på 1600-talet, gift med en man som begår fruktansvärda brott.
Det här är en tät tegelsten, som har fint flyt och öppnar en annan värld.

Therése Söderlind är född 1965 och är uppväxt på Höga kusten i Ångermanland. Hon har bland annat varit biståndsarbetare, men hela tiden känt att hon vill skriva. 2010 debuterade hon med ”Norrlands svårmod”, som hon fick Norrlands litteraturpris för.

Unni Lindells ”Djävulskyssen” sålde mest av alla spänningsromaner i Norge förra året. Nu finns den på svenska.
I morgon på boksidorna kommer min intervju med henne. Där berättar hon bland annat att hon tror att alla kan bli mördare, och om sin barndom med en psykiskt sjuk pappa.

En av världens mest populära deckardrottningar, Elizabeth George, kommer till Sverige nästa vecka. Hon ska vara med på Internationell författarscen på Kulturhuset i Stockholm den 7 mars.    

Jag ska intervjua henne, och det ser jag fram emot.
Läser på som bäst, och läser just nu hennes senaste,
”En lögn att lita på”, som är en i serien om Thomas Lynley
och Barbara Havers. Flera av de böckerna har ju gått som tv-serie. Boken är riktigt spännande och jag riktigt längtar efter att fortsätta i den.

George är extremt produktiv, och hennes böcker finns på över tjugo språk.
Det svåra för mig är att välja ut frågor, och inte komma dragandes med typ 25 stycken, som jag brukar – här är intervjutiden betydligt kortare.

Vad många bra pocketböcker det kommer just nu! Här är min fina skrivbordshög som väntar.   

Och då har jag ändå rensat ut ett helt gäng som jag inte kommer att recensera/läsa. 

Mest nyfiken är jag på kritikerrosade ”Little bee” av Chris Cleave.
Den som jag redan vet är riktigt bra är ”Partiet” av Eva Franchell, mer en fakta- och debattbok än skönlitteratur om politik och vad som formar samhället.

I dag drog årets bokrea igång, och många handlare hoppas på ett genomslag för e-böckerna. Flera boksajter på nätet satsar på fler titlar än tidigare.

I USA, England och Tyskland har e-boken slagit igenom på allvar, det ska bli intressant att se vad som händer i Sverige.

Titel: Bunkern
Författare: Hanna von Corswant

Sedan John Ajvide Lindqvist blev folklig med sin vampyrroman ”Låt den rätte komma in” och efterföljande biofilm så har det dykt upp allt fler böcker i skräckgenren på de stora förlagen.
Men man behöver verkligen inte vara en utpräglad skräckfantast för att uppskatta ”Bunkern”.
Det här är krypande läskigheter kombinerat med intressanta karaktärer – dessutom välskrivet.

Huvudpersonen Charlotta jobbar på bank, men har alltid ont om pengar.
När hon erbjuds extraknäck på en gård på landet några dagar tackar hon glatt ja. Hon och två andra ska ställa i ordning en gammal minkfarm inför en barnkoloni.
Redan från början får läsaren veta att det kommer att sluta med katastrof. Märkligt nog gör det inget, det är ändå väldigt spännande att följa Charlottas tillbakablickar och funderingar. För något är väldigt fel med det stillsamma området på landsbygden. Det luktar konstigt, det går skrämmande historier, och så plötsligt försvinner Charlottas ena arbetskamrat Lisa…

Författaren:
Hanna von Corswant debuterade med skräckromanen ”Barnflickan” 2011. Hon är uppvuxen på Gotland, men bor nu i Stockholm och jobbar på bokhandel. Hon började med sin första bok när hon gick på Skrivarakademin.

Jag såg den senaste filmatiseringen av ”Anna Karenina” på bio igår.
Den var riktigt bra, men fick mig också att minnas hur fantastisk romanen är.
Jag vet inte hur hett det är att läsa ryska klassiker just nu (när jag var i 20-årsåldern var det ett måste!), men nu måste jag slå ett slag för nyutgåvan från 2011.
Romanen skrevs av Leo Tolstoj på 1870-talet.

Anna Karenina är en högt uppsatt kvinna, eftersom hon är gift med en minister.
Men så drabbas hon av en het passion, och inleder en kärlekshistoria med officeren Vronskij. Det visar sig att hon tvingas offra mer än hon trodde möjligt.

Hon är mörkrädd – men skriver otäcka kriminalromaner.
I går träffade jag Unni Lindell, vars senaste bok ”Djävulskyssen” sålde mest av alla spänningsromaner i Norge förra året.  

Vi pratade bland annat om hennes barndom, idéer och om att alla nog kan bli mördare.

Unni Lindell har tjänat över femtio miljoner på sina populära böcker, varav hon gett bort en del bland annat till Rädda Barnen.

Intervju kommer snart på Böcker.