Ja, det kan man undra ibland, både när det gäller i arbetsliv, media och som sexuella varelser. Nu finns en alldeles utmärkt antologi i ämnet:

Titel: Kerstin Thorvall Book Club eller Det mest förbjudna 2.0
Redaktörer: Estrid Bengtsdotter och Kristina Thulin

Jag blev både rörd, glad, förbannad och fundersam när jag läste den här helt underbara antologin om att vara medelålders kvinna. Skribenterna är ett gäng som har en bokklubb, där det mesta diskuteras högt och öppenhjärtigt. Medverkande är bland andra Helena von Zweigbergk och Annika Lantz.

Här finns jobbiga berättelser om hur deppigt det kan kännas när kroppen åldras och klimakteriet är ett faktum. Men också uppmuntrande texter om det sköna i att ha erfarenhet och veta vad man vill i livet.
Det handlar om trötthet på bossiga gubbar, och om hur passion kan få en medelålders kvinna att svika sig själv.
Som en röd tråd går känslan av osynlighet: I arbetslivet, kulturen och också när det gäller att inte bli sedd som en erotisk varelse på samma sätt som i ungdomen.
Jag kastade mig in i den här mixen, och tycker att ni också ska göra det.

Ibland överträffar verkligheten dikten. Nu existerar verkligen Solsidan-Mickans barnbok, som hon hade en galen idé om.
Gissar att det blir rusning från överklassfamiljer med vita soffor…

Och här tränar jag och chefen Helena Utter på att stå på Aftonbladet Kulturs lilla scen, där litteraturpristagarna får ta emot sina hyllningar.
Ifall vi skulle skriva något fantastiskt bra i framtiden.

En 37-årig man brände på tisdagen ett exemplar av Karl Ove Knausgårds ”Min kamp 4” i en bokhandel i Malmö. Motiveringen var enligt polisen att ”det är den sämsta författaren genom tiderna”.
Tja, det är kul att litteratur väcker känslor… Men nog tycker jag att det var lite hårt att elda upp just en Knausgårdbok – de är ju bra!
Läs mer här:

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18177793.ab

…gick till Andrzej Tichý för de två romanerna ”Omsorgen” och ”Kairos”. Hjälp, jag hade inte läst något av honom. Får råda bot på det nu.

I går tog han emot priset vid Aftonbladet Kulturs årliga fest, av kulturchefen Åsa Linderborg:

När jag hörde talas om Paul Frigyes bok ”Höjd över varje misstanke” om Jan Guillou tänkte jag att det var ett djärvt – kanske omöjligt – projekt. Nu har Norstedts tvingats dra tillbaka den p g a sakfel.

Det var nästan jobbigt att se hur Guillou gav författaren verbalt spö i SVT i morse:
http://www.svtplay.se/klipp/1713185/guillou-kraver-att-boken-stoppas

Precis i dag fick vi veta att det blir en del fyra av Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Den ska skrivas av David Lagercrantz enligt Norstedts.

Why?
Jag tycker Zlatanbiografin är riktigt bra, men jag vill inte ha fler Milleniumböcker, det riskerar bara att bli en antiklimax. Räcker det inte med alla pengar förlaget tjänat på Stieg L:s böcker?
Sjukt onödigt.

Läs mer här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18039598.ab

Hahaha! Nä visstnä, det är ju inte april… Visst ar det ett kul tv-skämt, men bok? På riktigt? Källa: Svensk Bokhandel

Var på fest i går: Norstedts fyller 190 år. Mycket trevligt.
Jag och chefen Helena Utter spanade på Thomas Bodström vid ingången, var extremt snabba till den goda buffén och slog oss i slang med diverse löst folk. Vid hemgången diskuterade jag med P O Enquist om vi helt enkelt skulle slinka in och sno jackorna själva eftersom det var rena villervallan mellan nummerlappen och var ens kläder hängde. Svar: Ja. Det skulle vi.
Slående var att svart sitter säkert säkert på tronen som kulturfolkets färg nummer ett: (Vad jag hade? Svart blus och svarta jeans…)

Jag skrev igår att Carl-Johan Vallgren använder ”Lucifer” som pseudonym i nya spänningsromanen ”Skuggpojken”. Fick ett mejl från honom där han förklarar grejen:

”Lucifer är ingen pseudonym, som ju definieras av att man försöker hemlighålla sin verkliga identitet som Mortimer, Kepler och Dahl gjorde. Snarare är det ett artistnamn. Och jag har verkligen inte kommit ut eller försökt mig på en pr-kupp.”
OBS: Mejlet var från Carl-Johan Vallgren, inte från Lucifer:)