Förra veckan träffade jag Junot Diaz, som blivit fullkomligt överöst med priser för sin roman ”Oscar Waos korta förunderliga liv”. Bland annat Pulitzerpriset.
Han jobbade med boken i sammanlagt elva (!) år. Språket är väldigt speciellt, ett sammelsurium av olika språk, slang och dialekter.
Junot var en trevlig prick som älskar att resa runt och prata om boken. Han sa att Stockholm var fantastiskt vackert (denna årstid..? Jag undrar om han bluffade för artighets skull.)
Här är han:

Diaz är 40-år och förväntar sig att ålderskrisen lurar runt hörnet. Han bor i New York med sin tjej.
Här är den lilla intervjun:
Vad är det bästa och sämsta med framgången?
– Det bästa är att efter att jag fått Pulitzerpriset  – som alla vill ha – är pressen borta. Det är underbart. Nu kan jag skriva vilken smörja jag vill resten av livet, och det gör mig friare. Det sämsta är den exakta motsatsen: Att en del av mig trots detta vill skriva en ännu bättre bok. Ambitionen är en fiende, men förstås bra också.
Har du känt dig lika deprimerad, misslyckad och ensam som Oscar Wao någon gång?
– Alla har nog känt så, men inte lika mycket som Oscar. När man är ung är det vanligt att tycka att man är ett freak, ful och att livet är utom kontroll, men jag har skruvat det gånger tio i boken.
Bokens språk är ett flöde av engelska, spanska, slang och udda historier – ser det ut så i din hjärna?
– Ja, i huvudet dansar språken med varandra, det är mycket blandning där.  Men jag pratar ju inte så! Det tog enorm kraft och mycket arbete för att få ner berättelsen på papper. Det viktiga är inte orden egentligen, utan hur människorna i boken agerar.

Hej, varje vecka kommer jag att recensera två nya pocketböcker här. Men en bra bok blir ju aldrig gammal, eller hur?
Så här kommer några godbitar från förra året, i olika genrer:

Till mammor och systrar:
Lo Kauppi: Bergsprängardottern som exploderade. Drastisk, hemsk och komisk. Självupplevt om hur alkoholism och knark förstör en ung tjejs liv.
Maria Ernestam: Kleopatras kam. Tre vänner bildar ett företag som ska lösa folks problem. Även med mord..? Underhållning, relationer och spänning i originell mix.

Till pappor och bröder:
Cormac McCarthy: Vägen. Far och son vandrar i ett nedbränt, ödelagt USA där mänsklig godhet nästan utrotats. Fick välförtjänt Pulitzerpriset.
Carsten Jensen: Vi, de drunknade. Storslagen roman om hur sjömansliv påverkar flera generationer i en liten stad. Mäktigt om män till havs och kvinnor som blir kvar.

Till biografiälskaren:
Gregory David Roberts: Shantaram. Tegelstenstjock sidvändare om en förrymd fånges dramatiska upplevelser i Bombay. Otroligt driv i språket.
Barbara Biggs: Överlevare mot alla odds. Sexuella övergrepp i tonåren formar en ung, överintelligent kvinnas brokiga liv. Sorgligt och roligt samtidigt.

Till den samhällsintresserade:
Åsa Linderborg: Mig äger ingen. Om klass, familj och alkohol. Kärleksfullt och berörande om författarens uppväxt med sin pappa.
Roberto Saviano: Gomorra. Sanslöst genomarbetad berättelse om maffians inflytande. Skrämmande och modigt av Saviano, som nu lever med dödshot.

Till kulturkoftan:
Slavenka Drákulic: Till sängs med Frida. Fakta och fiktion om den mexikanska konstnären Frida Kahlo. Insiktsfullt om smärta och kärlek.
Lloyd Jones: Att tro på Mister Pip. En 13-årig flicka på en tropisk ö påverkas djupt av en vit man som läser Charles Dickens. Så här kan en bok förändra liv.

Till den litteräre finsmakaren:
Chimamanda Ngozi Adichie: En halv gul sol. 60-tal i Nigeria: Ett par tvillingsystrar och människorna runt dem drabbas av inbördeskrig i denna välskrivna berättelse.
Khaled Hosseini: Tusen strålande solar. Smärtsamt sorgligt om två kvinnor som gifts bort med samme grymme man. Internationell succé med snyftfinal.

Till den spänningssugne:
Thomas H Cook: Där livet gror. En familj lever lyckligt – tror de… Ett brott hos grannarna gör att allt krackelerar. Prisbelönt och omöjlig att sluta läsa.
Dennis Lehane: Ingenting är heligt. Det populära deckarparet Kenzie och Gennaro söker efter en försvunnen underskön dotter. Många överraskningar.

Till den relationsintresserade:
Hans Koppel: Vi i villa. Medelklassångest och statushets får huvudpersonen att balla ur. Mycket fyndigt om hur villaidyllens fina fasad rasar ihop.
Ray Kluun: En sorts kärlek. Man med cancersjuk fru är ständigt otrogen – liksom författaren själv var. Diskutera denna för att få fart på parmiddagen! Gråtvarning på slutet.

Det roliga med det här jobbet – förutom att läsa otroligt många böcker förstås – är givetvis att träffa författarna.
Nyligen mötte jag till exempel den israeliske författaren Amos Oz, som flera gånger nämnts som Nobelpriskandidat. Jag undrade faktiskt om han skulle vara
helt blasé på journalister – han är snart 70 år och har skrivit över 30 böcker. Dessutom börjar hans nya bok med en författare som förbereder sig inför en trist författarkväll…
Men han var otroligt vänlig, proffsig och gav jättebra svar.
Snart ligger intervjun här på bloggen, nu får ni nöja er med att kolla hur han ser ut:

Ni kanske har läst Oz självbiografiska ”Berättelser om kärlek och mörker”? Den blev en supersuccé i massor av länder, och var verkligen en riktig BERÄTTELSE. Mycket bra!
Hans nya roman ”Rim på liv och död” är kort, mer humoristisk och i en helt annan stil. Inte lika bra, men helt ok. Han vill hela tiden skriva på nytt sätt.
Som vanligt var det massor jag inte fick plats med i artikeln. Till exempel hade jag velat skriva mer om hans trettio år i kibbutz, och hans äktenskap. Han träffade sin
fru redan som tonåring,och kibbutzlivet var ett gigantiskt kollektiv där alla visste allt om varandra.
Det var svårt att ta upp allt för mycket om konflikten Israel/Palestina – trots att han ivrar för fred är han ju ändå israel, och det kändes opartiskt att låta honom prata på för mycket.

… till min bokblogg. Jag är redaktör och reporter för Aftonbladets boksidor på söndagar, där jag gör korta och långa intervjuer. Jag recenserar också två nya
pocketböcker i veckan.

Här på bloggen kommer jag att skriva om bland annat:

• Böckerna jag läst
• Författarna jag träffar
• Allmänt om litteratur

Ni kommer också att kunna läsa intervjuerna och pockettipsen här på bloggen.

Och så klart:
Ni läsare är väldigt välkomna att skicka in egna boktips!
Dessutom hoppas jag att ni ibland vill skicka in frågor som ni tycker att jag ska ställa till författarna inför intervjuerna.
Snart kommer rapporter om de senaste intervjuerna jag gjort, bland annat med Amos Oz.