Se här fick jag en bild på ängeln som tittade förbi:

Växeln ringer: Du har besök.

Hm, väntade ingen.

I receptionen står en ung man med bar överkropp  – och gigantiska fluffiga, vita änglavingar. Jag började undra vad det var i kaffet i morse när han raskt överräckte en thriller om änglar. Om man vill vara rolig – och det man vill man ju – skulle man kunna tänka ”Vilken flax”.

Det var ett bokförlag som tänkt till.

Jag blev så paff att jag inte hann få upp mobilkameran ens, så ni får använda er vilda fantasi. HÄR stod han, tänk er:

Det märkte jag när jag intervjuade honom om hans bok om evolutionen. Han var väldigt kul att prata med (eller lyssna på – jag fick nästan en egen, privat föreläsning!) Läs intervjun i Aftonbladet i morgon.

Här bekantar han sig med våra små släktingar på Skansen:

Inti Chavez Perez, 25, sexupplysare i skolor, har skrivit en bok om sex, riktad till unga killar. jag gjorde en kortintervju med honom:
Varför behövs din bok ”Respekt – en sexbok för killar”?
– Jag minns hur jag som tonårskille hade många felaktiga idéer om sex och kärlek. Som kille får man in en massa bilder av hur det ”ska” vara genom Holywoodfilmer, porr och sexualundervisning. Ingen bild är särskilt sann. Jag föreläser på skolor och vet att det finns ett jättestort behov av att veta mer.
Vad är huvudbudskapet?
– För att få sex och kärlek att fungera krävs respekt: För sig själv och sina egna gränser, och för den andra personen. Jag skriver om hur man kan göra saker på ett respektfullt sätt. Vi lever i ett samhälle som tyvärr inte visar respekt för tjejer, och det är ett problem även i relationer.
Vad skulle du vilja ändra i dagens killroll?
– När det handlar om sex har många väldigt stor prestationsångest, de vill leva upp till bilder hämtade från porren. De tror att man måste göra värsta cirkuskonsterna i sängen. När de sedan inte riktigt lyckas kan det leda till dålig sexuell självkänsla. Jag vill visa att inte bara killen har ansvar. Sex handlar om ett möte, inte om att prestera. Det är jättesynd att många killar tror det.
– Efter att ha läst boken hoppas jag att man ska känna sig mer säker, och se att problem kan lösas. Självsäkerhet kan göra att man vågar ta ställning för att respektera tjejer.
Namn: Inti Chavez Perez Ålder: 25 Yrke: Sexualupplysare, föreläser i skolor. Journalist. Var med och startade tidningen ”Gringo”.

I dag har vi teknikhatardag här på redaktionen. Orsaker:

• Vi har ett nytt telefonsystem som ingen förstår hur man loggar in på.
• Jag misslyckades med att ladda ner en uppdaterad I-tunesversion.
• Min I-phone hängde sig totalt – blev svart! Försöker nu återställa/uppdatera.
• Jag misslyckades med att ladda ner korr på Maja Lundgrens nya roman.
• Min kollega Sköna Helena här bredvid svär över I-photo. (Innan sa hon faktiskt ”bajskorv” när hon var arg, trots att hon är 40)

Jag säger bara: BOK. BOK. BOK!!! De hänger sig inte, behöver inte uppdateras, är sladdfria och kräve rinte ilskna samtal till teknikavdelningen.

Tänk att läsa en bok om dagen i ett helt år – vilken galen och rolig idé. Nina Sankovitch bestämde sig för att göra just detta, och gjorde en sajt om projektet: readallday.org.

Där kan man kolla vilka böcker hon läst, och hennes favoriter i olika genrer. Men varför gjorde hon detta? Jo, för att hon älskar böcker, och även av en lite sorgligare anledning: Det blev ett sätt att bearbeta hennes systers allt för tidiga död. Systern var också bokälskare.

Ta en titt. Men en bok om dagen är väl i mastigaste laget. Jag lyckades inte se om Nina S har ett jobb, men det verkar omöjligt att få ihop det i så fall.

Det är något intressant med adlighet – så gammaldags, mytomspunnet och ändå i hög grad levande. Journalisten Björn af Kleen har skrivit en uppmärksammad bok om adeln, bland annat om fideikommiss. Det är ett otroligt orättvist system där endast äldste sonen ärver släktens egendomar. OBS: han själv är inte ”riktig” adel, eftersom han endast ärvt namnet från sin mamma… Jag gjorde en ”Tre frågor” med honom:

Ses det som fint eller fult att vara adlig i dag?
– Jag tror att det ses som fint, inte som på 1960-talet när adeln försökte normalisera sig själva. Det finns en tidlös fascination och attraktion inför adel och överklass – för slott, förmögenheter och gamla släktfejder. Just nu är det lite trendigt med den livsstilen.
– Men det har varit så mycket fokus på Stureplan, Båstad, champagne och slöseri. Jag tycker att adelns jord och skog är mer spännande, under ytan gömmer det mer pengar, makt och excentriskt leverne.
Vad förvånade dig under arbetets gång?
– Många tror nog att slottsadeln är en marginaliserad grupp i samhället, att de sitter fattiga på sina gods och fryser. Men den utsattheten är en kliché. Många är väldigt förmögna med företag som går utmärkt, de går i bräschen för olika branscher och får mycket jordbruksstöd från EU. Adeln är ingen ljusskygg liten spillra, utan en stark och levande grupp med god kontakt med varandra.
– Jag blev också överraskad över de här orättvisa arvsskiftena, där den äldste sonen ärver – att de fortfarande lever kvar.
Du har ett adligt namn – hjälpte det dig?
– Ja, det tror jag. Men när jag väl kom till intervjuerna var det uppenbart att jag var där som journalist och författare. Det märktes att jag inte kände till den världen särskilt väl. Jag är inte med i adelskalendern eftersom jag ärvt namnet efter mamma.
Namn: Björn af Kleen. Ålder: 29 år. Yrke: Journalist. Bor: Stockholm.
Aktuell: Med ”Jorden de ärvde”

Kristina Lugn blev besviken på ”Grabben i graven bredvid” av Katarina Mazetti, och på ”Hypnotisören” av Lars Kepler (paret Ahndoril) – det berättar hon i senaste numret av Vi Läser.

Jag blev lite besviken på ”Karlstad zoologiska” av Hanna Hellquist nyligen. Den var helt ok, trevlig,  men jag hade väntat mig mer efter så mycket uppmärksamhet i media. Jag hade också väntat mig mer av mastodontromanen om andra världskriget, ”De välvilliga” av Jonathan Litell.  Det fanns helt enkelt en del scener som var onödigt detaljerat äckligt spekulativa där, då tänker jag främst på skildringar av hur huvudpersonens sexualitet helt ballar ur mot slutet.

För höga förväntningar är inte lätt. När blev ni besvikna på en bok?

När det var 20 år sedan massakern på Himmelska Fridens Torg i Peking för någon dryg vecka sedan hade jag en bok i huvudet som jag ville tipsa om, men titeln flög i väg. Nu kom jag på den:

”Vilda svanar” av Jung Chang. Jag säger bara en sak: Läs!

Här skildras Kinas 1900-tal genom tre generationers ögon. Medan vänsterrörelsen här hemma hyllade Mao var inte kommunismen i Kina så festlig precis… Det här är en riktigt välskriven sidvändare som är späckad av både kunskap och känslor. Boken bygger på författarens egen släkthistoria. Helt enkelt en fantastisk bok.

Jane Austen är fortfarande grymt populär, vilket märks inte minst på alla filmer som gjorts efter hennes romaner.
Nu finns en en bok om hennes liv och författarskap, som är absolut läsvärd för alla fans.
Den är skriven av professor Vivi Edström (som för övrigt är 85 år! Ganska maffigt att skriva en bra bok i den åldern…).
Jag gjorde en kortintervju med henne, den kommer här:
Varför uppskattar så många romantiken i Jane Austens böcker – så långt ifrån vår egen tid?
– Hon skrev väldigt sensuellt egentligen. Man kan tycka att hon beskriver en stel etikettsvärld, men det sjuder av sensualism. Som när Elizabeth och Mr Darcy bugar för varandra… Hon skildrar den lätta beröringen. Alla känslorna finns där, även den förbjudna sexualiteten. Den beskrivs mer som en svart bakgrund, ett hot.
– Men jag ser kärleken och romantiken i böckerna mer som en förevändning att skildra hela livet med dess problem, relationer och familjedynamik.
Det verkar som om hon var kritisk mot äktenskapet?
– Ja, hon hade sett väldigt många trista äktenskap. Kvinnornas öde på den tiden var ofta att gifta sig och få en massa barn. Hon förblev ogift själv, och det har förstås spekulerats i om hon hade några kärlekar.
Var hon en ovanlig kvinna på sin tid ( 1775 -1817)?
– Ja, på sätt och vis hade hon det väldigt bra. Hon var prästdotter – hemmadotter – och levde nära familjen hela sitt liv. Men hon hade en pappa som inte var förtryckande, utan stöttade henne. De flickor som levde i mer herrgårdsbetonade miljöer hade fler krav på hur de skulle uppföra sig.
Namn: Vivi Edström Ålder: Snart 86. Familj: Barn och barnbarn.
Bor: Norr om Stockholm. Bakgrund: Professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Forskat främst på Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf. Augustprisnominerad för biografi om den sistnämnda.
Aktuell med: ”Livets gåtor – Jane Austen” (Albert Bonniers förlag)