Katarina Wennstam väckte stor uppmärksamhet med sin faktabok ”Flickan och skulden” om hur orättvist kvinnor ofta behandlas i våldtäktsmål. Nu har hon skrivit sin tredje roman, där hon som vanligt väver in kvinnors rättigheter. I ”Alfahannen” handlar det om ett sexuellt förhållande som urartar och leder till en vlädigt drastisk händelse.

Jag tycker att hon lyckas väl med att föra fram ett budskap på ett underhållande sätt. Annars är feminism som ett rött skynke för många tyvärr, men Wennstam lyckas nog få in frågan i många hjärnor. Hoppas jag. Ska intervjua henne om boken om en halvtimma.

I går bakade jag pepparkakor med barnen och sprang runt lite allmänt hemma, och lyckades då göra en otroligt klantig sak: Jag smällde i höger knä i en dörrkarm så att det gjorde GRYMT ont. Är nu ganska halt, och ska till doktorn i dag. Men jag försöker tänka positivt, det är faktiskt bara en sak som är riktigt bra för mig just nu: Att halvligga med benet högt och läsa, läsa, läsa.

Som tur är har jag en hög med läsning – samtliga spänningsromaner faktiskt – hemma:

• ”Kall som graven” av Peter Robinson. Spänningsroman om kommissarie Alan Banks, där ett mord på en ung, vild, knarkande tjej på ett mystiskt sätt verkar hänga ihop med en högst olaglig firma…
• ”Alfahannen” av Katarina Wennstam. Utkommer i januari. Som vanligt lyckas hon väva ihop sitt patos för kvinnors rätt till sin sexualitet med driven text, här om en stor manlig filmstjärna, en alfahanne.
• ”Familjehemligheter” av Niclas Ericsson. En debutroman om en mördad kändisfrisör, med visst tema om homosexualitet om jag förstått saken rätt (har inte börjat läsa ännu).

Nu har flera stora och mellanstora bokförlag varit här på redaktionen och presenterat sin utgivning från januari och framåt – kul!!! Det är så spännande med allt nytt, jag får lust att kasta mig över en massa korr på en gång. Ja, det är just vad jag ska göra också.

Några författare som kommer med nytt är Katarina Wennstam, Jan Arnald, Liza Marklund (som skrivit en deckare ihop med storsäljande amerikanen James Patterson) Susanna Alakoski – med Augustprisade ”Svinalängorna” ni vet. Och så längre fram: John Ajvide Lindqvist, Jo Nesbø, Maja Lundgren (som hamnade i blåsväder när hon namngav en massa kulturpersoner) och faktiskt: Björn Ranelid. Jo, nu kommer han med en bok också, som förlaget sa apropå att hans syns i så många andra sammanhang som inte har ett skvatt med författarskap att göra.

Har säkert glömt en massa viktiga, men detta var ett axplock. Dags att planera: