Ibland har jag det bra. Att dricka kaffe hemma hos Fredrik Lindström och prata om medelklass, språk, inredningshysteri och en hel del annat – och få betalt. Känns helt ok. Detta apropå hans nya novellsamling.

När det gäller Fredrik behöver man inte vänta på svaren. Jag – som (tyvärr) är en mästare på att avbryta – fick desperat kasta in mina frågor emellanåt. Fast kul är det att höra alla hans resonemang om högt och lågt.

Nu ska det bara bli en artikel också. Hm.

Skådespelaren Jonas Karlsson skriver som bekant böcker också, nu är han aktuell med sin tredje novellsamling, ”Spelreglerna”. Väldigt bra – både Kafka-artad och full av svart humor.

Egentligen spelar han Hamlet i Danmark just nu, men han hann med att åka till Stockholm och svara på frågor om den nya boken. Han var väldigt glad och lättpratad, kul. Intervjun kommer på boksidorna på söndag.

Här nedan plåtas han av fotografen Gustav Mårtensson:

Skådespelaren Jonas Karlsson kan inte bara stå på Dramatens scen, han kan skriva noveller också. Det visade han senast med samlingen ”Den perfekte vännen”.

Nu pågår P1:s novellvecka, och i morgon läser Stina Ekblad hans ”Presenten”, en historia som blir allt mer absurd. På ett bra sätt.

Missa inte. Kl 11.35 och 19.35.

(Jag gjorde en kortintervju med honom, kommer på boksidorna på lördag. Trevlig var han också)

Ja, det undrade författaren Pettina Gappah från Zimbabwe en gång i sitt liv. När det var får ni läsa på Aftonbladets boksidor på lördag, hehe. Jag intervjuade denna sköna kvinna i dag. Hon har skrivit den enormt rosade novellsamlingen ”Sorgesång för Easterley” med berättelser från sitt hemland.

Efter många år utomlands har hon nu flyttat tillbaka till huvudstaden Harare. En intressant person med många åsikter och skön humor. Och väldigt många fina flätor: (Ser du chefen, jag kom ihåg att plåta till bloggen i dag också!)

Jag brukar inte kasta mig över novellsamlingar. Men just nu är danskan Naja Marie Aidt lite överallt och pratar om sin Sverigeaktuella novellsamling ”Babian”. Den är välskriven, intressant och ganska otäck: Om människors djuriska drifter och elakhet under den civilserade ytan. Kan rekommenderas!
Jag gjorde en kortintervju med henne:
Vad menar du med titeln ”Babian”, på novellsamlingen du fick Nordiska Rådets Litteraturpris för?
– Den heter så för att boken kretsar kring våra drifter, det djuriska i oss. Sexualitet, överlevnad, brutalitet. Men också stress. Jag ville beskriva den individualistiska människan i en kultur med fokus på kroppen: sundhet, ungdom och skönhet.
– Jag ville också undersöka varför vårt stora materiella överskott inte gör oss mer generösa. I stället finns  en rädsla, en fientlig misstro, för att någon ska ta allt i från oss. Och det är ju rent djuriskt!
Tänker du ofta på de mörka, onda stråken under vardagens fernissa, som du beskriver?
– Jag var extra uppmärksam på dem när jag skrev ”Babian”. Livet är sådant – katastroferna lurar under ytan. Det fantastiska är att vi kan ha det bra även om vi vet att vi kan råka gå ut framför en bil eller mista en älskad på en sekund. Men utan mörker, inget ljus. Det är naturens villkor.
Vad för sorts stämning vill du uppnå?
– En andlös, nästan klaustrofobisk stämning. Jag hoppas att läsaren rent fysiskt ska känna det som personerna i boken känner. Jag har försökt skriva nästan filmiska scener, oftast i nutid.