Det har varit mycket festligheter på sistone. Eftersom R fyllde år i måndags bjöd han in halva huset på en för-födelsedagsfest i söndags och på själva dagen firade R och jag på restaurangen The Grand i Mitte.
The Grand är ett lyxigt dekadent ställe. Inredningen är fixat sliten i kombination med tjusigheter som vita dukar, mörka träslag och läder. Menyn består till mer än hälften av kött från kossor. Bortskämda kossor som blivit masserade varje dag och fått öl och sånt. Det är kort sagt ett ställe helt i R:s stil.
Vi åt stek såklart. Inte den mest masserade (herregud, vi är ju inte gjorda av pengar!), men väl en riktigt fin entrecote.
The Grand, alltså. Perfekt för den som gillar kött och seriösa drinkar. Utmärkt när något ska firas. Huvudrätter från 18,5 euro (stekar från dryga 20 euro). Sjukligt goda drinkar i den murriga baren. Och cigariller, hälsar min livsnjutare till man.
Det har öppnat en street food market här i Friedrichshain. Nere på RAW-området som jag är så förtjust i (här kan man läsa lite mer om det). I går var jag och familjen där. Succé! Marknaden är bara några veckor gammal, men jäklar vilket drag det var redan. Fullt av mat och folk.
Nu är ju jag lite partiskt eftersom jag sedan gammalt verkligen älskar RAW:s slitna känsla – blandningen av alla aktiviteter som finns där, klottret och ruinerna är så mycket Berlin för mig – men jag tycker nog att Berlin Village Market smäller lite högre än Markthalle Neuns Street Food Market på torsdagar. Ballare lokaler, fler sittplatser och bättre akustik.
Publiken var blandad, både i ålder och typer. Väldigt mycket hipsters förstås, men inte så konstigt kanske på ett ställe där det serveras pulled pork och stek som marinerats i cider i sextiofem timmar.
Vad vi åt? Mina barn, som verkligen är två små tyskar när det kommer till mat, delade på en portion käsespätzle från den klassiska restaurangen Schneeweiss (här i Friedrichshain) och jag och R slog till på några Bao Burgers (såklart). Med grismage, den här gången. Det låter ju fruktansvärt äckligt, men var ljuvligt ohne ende.
Village Market pågår varje söndag mellan 12-22 ungefär. Fast blir det ett bra party går det nog bra att vara kvar längre än så.
Det har varit ett himla tjat om Bao burgers här på sistone – en taiwanesisk hamburgare med antingen griskött eller tofu, gjord av pop up-gatuköket Bao Kitchen. I princip varenda Berlinbloggare har vurmat sig varm för den lilla munsbiten, så när jag gjorde ett besök på Street Food Market i Markthalle Neun i Kreuzberg var det ju ganska självklart i vilken kö jag skulle ställa mig.
HERREGUD VAD GOD DEN VAR!
Jag valde lemongrassmarinerad tofu som innehåll och alltså – jag sällar mig glatt in i ledet av vurmare.
Bao Kitchen dyker upp varje torsdag kväll i Markthalle Neun och varje lördag på den nya Village Market här i Friedrichshain. Burgaren kostar 6,5 euro, räkna med att behöva stå en liten stund i kö.
Tips! Köp två när du ändå är igång om du vill bli mätt på bara Baos. En är lite för lite om du är hungrig.
Jag är lite mör just nu, vilken helg! Så jäkla härlig, på bästa möjliga Berlinvis.
Vi började med att gå på den helt fantastiska Bowie-utställningen på Martin-Gropius-Bau. Den var verkligen skitbra, otroligt snygg och intressant. Och, stort plus, den funkade att ta med sig barnen på. De gick från rum till rum med Bowie i öronen och verkade tycka att det var lika häftigt som vi. Den är förresten förlängd till den 24 augusti, passa på att gå om du inte varit ännu!
Sedan blev det biergarten im Tiergarten. Café am Neuen See. Det är väldigt fint där med vattnet och båtarna – och riktigt goda pizzor.
På bilden i mitten ser ni förresten min svenska kompis Maja. Hon har varit här rätt många gånger nu, men bara på vintern. Äntligen fick jag visa henne mitt älskade sommar-Berlin. Det finns såklart mycket att göra här på vintern också men folklivet utomhus, stämningen och marknaderna är något helt annat nu när det är varmt. Maja höll med!
På kvällen satsade vi på asiatiska tapas på Transit här i Friedrichshain. Vi var egentligen sugna Kimchi Princess och deras otroligt goda koreanska barbecue, men vi orkade inte ta oss till Kreuzberg. Men det blev minst lika bra med Transit, så himla god mat där och jag älskar att man kan beställa in många små rätter i stället för en stor. Plockmat ftw.
Efter maten plöjde vi genom massan av partymänniskor längs med Warschauer Strasse, som förresten nästan alltid kantas av musiker nu under sommaren vilket gör själva vägen mellan partyt i Kreuzberg och partyt i Friedrichshain till ett party i sig. Vårt mål var Monster Ronson’s Ichiban Kareoke. Där var det drag som sjutton och jag blev som vanligt helt rörd över hur fina folk är mot varandra här i kareokesammanhang. Det spelar ingen roll hur jäkla sketadålig den som står på scenen är – alla sjunger med, hejar, jublar och dansar ändå.
I söndags hängde vi i Mauerpark hela dagen. Det var precis lika härligt som det brukar vara. Jag älskar verkligen Mauerpark på söndagarna. Och amfiteatern var sprängfull som vanligt inför kareoken.
Det östtyska köket har väl måhända inte gått till världshistorien som det mest färgglada, överraskande och smaklökskittlande – och att jag skulle slänga ihop en ”kokt ägg i senapssås” inför fredagsmiddagen håller jag som högst osannolikt. Men med det inte sagt att maten, som mer än hälften av mina tyska vänner här i Berlin är uppfödda på, inte är värd att testa. Dessutom firar vi ju att det är 25 år sedan muren föll här i år. Det är ju, tycker jag, en himla bra anledning att lära sig mer om livet i DDR.
Ett superbra ställe att äta östtysk mat på är Osseria i Weißensee. En restaurang som helt och hållet går i ostalgins tecken, inredd i ”Ossi”-stil (tänk kommunal matsal på 70-talet) och med bara rejäl husmanskost á la DDR på menyn.
Jag var där för några veckor sedan och blev riktigt förtjust. I både den kufiska restaurangen och maten, faktiskt. Jag åt gråa köttbullar (gris) i vit sås med kapris. Det såg skitäckligt ut men var jättegott!
De berömda äggen i senapssås. Också godare än vad man kan tro.
Se till att vara ordentligt hungrig när du kommer, portionerna är enorma. Till skillnad från storleken på priserna, de flesta rätter kostade runt 5-6 euro bara. Som hittat!
Är du intresserad av att lära dig mer om murens fall? Kolla in Visit Berlins jubileumssajt ochfölj hashtaggen #BLN25YearsLater i de sociala medierna.
Jag och och min man är verkligen mitt i de allra slitigaste småbarnsåren. Ni vet – konstant sömnbrist (cirka hundra nomadvandringar till olika sängar om nätterna), i princip noll egentid och ett ständigt pusslande för att få ihop livet. Lägg dessutom till att Rickard är bortrest halva tiden och vill, under de dagar han är hemma, hinna med kvalitetstid med oss, vännerna OCH göra ärenden och ta hand om allt det praktiska. Plus ge mig tid att jobba.
Allt det här klarar han med bravur, men man kan väl säga såhär: Att vi har en ledig dag ihop händer inte särskilt ofta. Alls.
Men för några dagar sedan stod vi helt plötsligt där, utan barn och hundra måsten och ba:
– Oj, hej. Ska vi umgås?
Först blev vi helt förbryllade. Solen sken och hela Berlin låg för våra fötter – hur sjutton skulle vi kunna välja bland alla de aktiviteter vi går och suckar efter hela tiden? Omöjligt! Sedan kom vi på att vi var hungriga, och då blev det ju enkelt.
Vi drog till andra sidan floden och åt frukost! På Rio Grande, som ligger alldeles invid Spree. Så himla bra val. Vatten (om än grönbrunt), utsikt över vackra Oberbaumbrücke åt ena hållet och tv-tornet åt andra, solstolar, tårpilar, ankor som guppade runt och var gulliga. Och god mat!
Hit ska ni absolut gå, och särskilt under de tryckande berlinska sommardagarna – när fläktar från vatten är en exotisk lyxvara.
Så var det fredag igen. Himla skönt, jag har jobbat som en tok den här veckan. Filmredigering varvat med att göra research på massor av härliga saker. Det är knepigt det där, att jag genom jobbet får koll på så mycket kul att uppleva – mest i Berlin förstås men även på andra ställen – och sedan, i verkliga livet, bara hinner med en tjugondel av allt. Om ens det. En trettiondel kanske? Men men, småbarnslivet och yadayada… Och en trettiondel är faktiskt inte så illa pinkat, för att vara en småbarnsmorsa med en en karl som under halva tiden är på andra sidan jorden tycker jag ändå att jag hinner med rätt mycket mellan alla blöjbyten, lekplatseftermiddagar och nattningar. Jag flänger hit och dit, jobbar och roar mig. Bra pusslat av oss ändå!
Apropå både min karl och att roa sig – vi har femårig bröllopsdag i dag och ska fira det med att gå på Lavanderia Vecchia i Neukölln. Äntligen. Jag har velat gå dit i flera år men har aldrig varit ute i tillräckligt god tid för att haffa ett bord. Nu hade vi tur, några andra hade avbokat. Konceptet är som följer: Alla gäster kommer vid 19.30 och äter samma trerättersmeny. Pris 58 euro inklusive vin (eller öl eller läsk) och mineralvatten. Lokalen ser ut som en italiensk tvättstuga.
Känslan av att kliva ut från planet igår eftermiddag och mötas av skolavslutningsdoft och ljummen temperatur – aaaah!
Det är ju sommar i Berlin! Träden är gröna, syrenerna blommar och jag är så lycklig över att vara tillbaka att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Så fruktansvärt skönt.
Inte minst är det skönt eftersom den här familjen är ett ganska ledbrutet gäng just nu. Stockholmsveckorna tog verkligen knäcken på oss. Äkta hälften, som jag alltså skulle ha varit i Kuala Lumpur med just nu, är mer infekterad än någonsin och jag har dragit på mig någon slags ögonhistoria som får mig att se värre ut än Rocky precis efter en match. Så i dag har vi mest ägnat åt oss att fixa mediciner och sånt.
Men skit samma, vi är ju HEMMA! Och en vända till Boxi har vi ändå hunnit med, plus en lunch på Lemon leaf som är en av mina favoritasiater här i området.
Och, kanske bäst av allt. Jag har fått dricka en sån här:
Hefeweizen kan vara det bästa i dryckesväg jag vet. Det och rabarbersaft.
Ett säkert vårtecken för mig nuförtiden är att det börjar droppa in mejl från läsare som tänkte komma hit över påskhelgen. Många frågar efter mina bästa tips just nu och om det finns något särskilt att göra, med tanke på att det är en storhelg. Lika bra att göra ett blogginlägg av mina svar. I give you:
DER BERLINER PÅSKPLAN Á LA JOHANNA PAUES!
Skärtorsdagen
Eftersom många av er säkert landar någon gång under sen eftermiddag med kurrande magar är mitt förslag att ni, så fort ni lämnat väskorna på hotellet, beger er till Neukölln och Markthalle Neun. Här pågår nämligen Street Food Thursday mellan 17-22. Ät mat från hela världen och mingla med foodies från hela Berlin. (Om inget på marknaden skulle falla er i smaken, vilket är högst osannolikt, så kan gå över gatan till Long March Canteen. Det kan vara svårt att få bord om man inte bokat, men är värt ett försök. Riktigt god kinamat).
Långfredagen
Eftersom det är stängt som graven i alla butiker i Berlin under Kar Freitag är det lika bra att ägna dagen åt att dricka kaffe/öl/schnapps på sköna ställen. Om vädret är fint är mitt förslag att ni beger er till Prinzessinnengarten i Kreuzberg och kaféet där. Prinzessinnengarten är ett projekt för urban odling – en jättestor trädgård mitt i stan helt enkelt! Ett perfekt ställe för att locka fram vårkänslorna, samtidigt som ni är mitt i storstadspulsen.
Påskafton
Nu skiter vi i påsk ett tag. Hade ni velat fira helgen all the way och enligt traditionerna hade ni ju knappast bokat en resa till Berlin, eller hur? På påskafton är butikerna öppna igen och det kan ni fira med att shoppa lite i Hackescher Markt och besöka gallerierna längs med Auguststrasse. Missa inte att fika på Barcomis och bläddra i fina böcker på Gestalten (båda ställena ligger på samma bakgård).
Och när ni ändå är i krokarna – har ni inte varit i tv-tornet förut så tycker jag absolut att ni ska boka ett bord för eftermiddagsfika i restaurangen högst upp i kulan. Men gör det NU, det kommer snart att vara helt uppbokat under påskhelgen. Att åka upp i stans högsta byggnad kan verka klyschigt, men tro mig – det är häftigt att blicka ut över Berlin från 207 meter. Att boka bord är dessutom en bra sätt att komma upp utan att behöva stå i kö i flera timmar.
När jag är ute och reser vill jag gärna lära mig något om sederna på det nya stället. Här i Berlin skulle en sådan sak kunna vara att se på en påskeld. I Tyskland firas nämligen våren med eld under påskhelgen – Valborg skits det fullständigt i. Är ni sugna på party kan ni slå två flugor i en smäll genom att åka till Kulturbrauerei där det redan på långfredagen kommer att finns både klubb och brasa. Annars föreslår jag att ni åker till Britzer Garten i Neukölln på självaste påskafton. Festligheterna börjar klockan 18.
Påskdagen
Söndag är Mauerparkdag! Är vädret fint lär det vara riktigt halabaloo där under påskhelgen, massor av livemusik, märkliga karaktärer, mat och konst. Och så själva loppisen förstås! Är det inte vackert väder tycker jag att ni ska satsa på loppisen vid Boxhagener Platz i Friedrichshain istället, och sedan gå och fika på något av alla kaféerna däromkring. Mitt favoritställe heter Silo och har förbenat gott kaffe.
Får ni spring i benen efter kaffet så kanske en promenad till Alexanderplatz längs med East Side Gallery, som ligger alldeles i närheten, kan vara något?
Annandag påsk
Ingen Berlinresa utan en rejäl Berlinfrukost. Det finns en triljard restauranger i Berlin som serverar frukosttallrikar som kommer att göra er så mätta att ni slipper köpa de äckliga mackorna på planet hem. Några av mina frukostfavoriter är Gagarin i Prenzlauer Berg, Datscha i Friedrichshain och Anna Blume i Prenzlauer Berg (obs! Här är det bäst att boka bord i förväg).
Och så lite praktiskt: Affärerna i Berlin är öppna på skärtorsdagen och påskafton (begränsade öppettider dock), men stängda under långfredagen, påskdagen och annandag påsk. Och då snackar vi även de flesta matbutikerna, kan vara bra att veta.
I helgen blev jag introducerad till ett helt fantastiskt litet ställe. Restaurangen har funnits länge och det är verkligen märkligt att jag har lyckats missa det under alla år – för HERREGUD vilken god mat! För att inte tala om deras teer. Helt jäkla fantastiska.
Berlin kryllar av vietnamesiska restauranger, men Si an på Rykestrasse 36 är verkligen en av de bästa jag har varit på. Tokfräscht och megagott. Passar lika bra för snabblunchen som för en romantisk middagsdejt. Missa inte.
Kontrasterna, den närvarande historien och den sköna atmosfären – frilansjournalisten Johanna Paues föll handlöst för Berlin redan under det första besöket för sju år sedan. Två år senare flyttade hon dit.