Rosengård var illa ute före paus. 
Då bytte Therese Sjögran och Marta plats.
Resultatet: Malmölaget vann Supercupen.

Rosengård startade matchen bäst. Med ett stort bollinnehav och ett klart spelövertag förlade man spelet på Linköpings planhalva – dock utan att skapa några egentliga farligheter.

Andra kvarten var Linköpings helt och hållet. Gång på gång vann man boll när Rosengård var på väg framåt och svarade med snabba omställningar.

Det var vid den typen av spelvändningar som Kristine Minde skapade en vass möjlighet, som Vera Dyatel skickade i väg en distansmissil och som Pernille Harder tvingade Zecira Musovic till en reflexräddning. De avslutande 15 minuterna blev jämna, utan några stekheta målmöjligheter.

Efter pausen var rollerna ombytta jämfört med hur matchen startade. Linköping öppnade piggast och skramlade fram en fin chans, men sedan tog hemmalaget över.

Med Anita Asante i en ännu lite djupare position på mittfältet och genom att låta Marta ta plats centralt, samtidigt som Therese Sjögran flyttade ut på vänsterkanten fick Malmölaget stopp på blödningarna.

Efter förändringarna upphörde bollförlusterna på mittplan och Linköpings fina omställningsspel försvann nästan helt. Dessutom fick Rosengård en helt annan offensiv kraft centralt. Och det kom att bli avgörande.

Marta snodde åt sig bollen framför Mariann Gajhede och satte fart i ytan framför Linköpings mittförsvar där Magdalena Ericsson var sen att sätta press samtidigt som Janni Arnth låg alldeles för djupt för att kunna hindra brasilianskan från att komma till avslut.

Pang, sa det när Marta sköt Rosengård till ledning och cupseger.

Linköping skapade fler och klarare chanser – och hade nog vunnit om man förvaltat sina lägen bättre i första halvlek.