Ännu en gång visade Tyskland hur hittar en väg att vinna och precis som i EM 2013 blev Nadine Angerer den stora matchvinnaren.
För Frankrike slutade VM i Kanada som mästerskap brukar göra för ”Les Bleues” – med tårar och krossade medaljdrömmar.

Det var full fart från första början. VM-kvartsfinalen mellan Tyskland och Frankrike inleddes i ett närmast furiöst tempo och fortsatte så till den andra förlängningskvartens sista spark.

Däremellan hände allt. Nästan i alla fall.

Frankrike spelade propagandafotboll i 45 minuter och satte Tyskland under ett tryck laget knappast upplevt förut. Tyskland kom tillbaka, fick stopp på de franska spelgenierna och jämnade ut spelet helt och hållet.

Men så kom Babett Peter sent  i presspelet mot Louisa Necib som tackade med att skjuta Frankrike i ledning. Där såg ”Les Bleues” ut att gå till VM-kvartsfinal, då kunde Amadine Henry, Wendy Renard & Co känna smaken av mästerskapsmedalj.

Den smaken försvann 20 minuter senare. Ett inspel från Leonie Maier träffade Renards hand och på den efterföljande straffen gav skyttedrottningen Celia Sacic ett smakprov på sin storhet.

1–1 och status quo.

90 minuter räckte inte för att skilja lagen åt. Inte två förlängningshalvlekar heller – trots att Gaëtane Thiney hade öppet mål. Turneringens första kvartsfinal gick till ett straffavgörande där lagen följdes åt i fyra omgångar.

Sedan klev Celia Sasic fram till straffpunkten, igen. Lika säkert som första gången satte hon bollen i nät bakom Sarah Bouhaddi. Pressen på Frankrike och unga Claire Lagovez.

Talangen slog bollen till höger, Nadine Angerer slängde sig till vänster och räddade. Tyskland tog sig vidare till VM-kvartsfinal, som vanligt. Nadine Angerer blev matchvinnare, som så många gånger förr och Frankrikes drömma om guld slutade med tårar, ännu en gång.

Kväll har blivit natt och klockan har sprungit i väg. Någon djupgående analys av slaget mellan Europas verkliga giganter orkar jag inte med, men jag kan konstatera att jag nyss upplev turneringens, kanske tidernas, bästa match. Fantastisk och tragiskt på samma gång. 

Tragiskt eftersom det kunde varit en VM-final, borde ha varit en semifinal. Nu möttes två av turneringens i särklass starkaste lag redan i kvartsfinal. Fy fan för det, Fifa.

Eftersom jag missade första mötet mellan Rosengård och regerande Champions League-mästarinnorna Wolfsburg såg jag mycket fram dagens returmöte på Malmö IP.

Tyskorna började klart bäst. De tog rättvist ledningen i den efter drygt 10 minuter. Ett inlägg från vänster nådde Alexandra Popp som, markerad av både Emma Berglund och Amanda Ilestedt, nickade in 0-1. I de lägena är Popp otroligt stark och avslutet höll allra högsta klass. Zecira Musovic i Rosengårds mål var chanslös. Det var Popps tredje mål i årets Champions League.

Hemmalaget hade väldigt svårt att skapa något framåt under de första 20 minuterna. Bakåt var tyskorna ruskigt stabila och backlinjen plockade ganska enkelt bort Rosengårds offensiva trio Marta, Ramona Bachmann och Anja Mittag. Största skillnaden mellan lagen i det här skedet av matchen var att Wolfsburg var extremt snabba att ställa om till försvar. Åtta-nio spelare var direkt tillbaka på rätt sida, vilket gjorde det väldigt svårt för Rosengård att hitta ytor att spela på.

Trots detta kommer 1-1 efter 23 minuter då Therese Sjögran hittar Marta i djupled. Brasilianskan löper mellan mittbackarna, tar med sig bollen i fart och placerar in kvitteringen. Inte helt rättvist kan jag tycka.

Efter målet börjar Rosengård komma in i matchen, men de hetaste chanserna skapar ändå Wolfsburg. 19-åriga Musovic i målet får göra en riktigt svettig räddning då Anna Blässe tar sig runt på högerkanten och spelar in till Popp som via Musovic skjuter i ribban. Där borde det varit 1-2. Men istället blir det hemmalaget som gör mål igen. Efter en hörna skapas lite kalabalik i Wolfsburgs straffområde. Anita Asante vinner en mycket viktig nickduell och bollen når Anja Mittag som trycker in ledningsmålet i nättaket.

Tung start också på andra halvlek

Andra halvlek börjar ungefär som första. Babett Peter gör tunga 2-2 efter tio spelade minuter. En hörna når Peter på bortre där hon först nickar och sedan trycker in sin egna retur. Detta inför det nya publikrekordet 5 748 personer. Precis som vid Popps 0-1 så får Peter nicka helt ostört i straffområdet. Mot ett sånt starkt lag straffar det sig direkt.

Trots att det är Rosengård som måste göra mål för att ta sig vidare är det tyskorna som är bäst och farligast. Försvarsmässigt så spelar de stabilt över hela planen och tillåter inte Rosengård att skapa lägen överhuvudtaget. Klart att regerande mästarinnorna kan hantera ett sånt läge.

Med 10 minuter kvar blir det ridå på Malmö IP. Popp nickar in sitt andra mål för dagen och sänker svenskornas Champions League-drömmar. Återigen får man nicka väldigt ostört i straffområdet. Tre markeringsmissar – tre mål. Det håller givetvis inte på den här nivån.

I den sista minuten lyckas hemmalaget göra 3-3 genom Sara Björk Gunnarsdottir. Det är trist och tråkigt att inget svensklag lyckades att ta sig vidare. Att det skulle blir ruskigt tufft visste man ju på förhand. Men jag kan inte låta bli att imponeras av dem ändå. Att göra fyra mål på två matcher på Wolfsburg är otroligt starkt. Faktum är att tyskorna endast släppt in totalt tre mål hittills under hela säsongen i Bundesliga. Att dessutom inte förlora någon av de två matcher är också det ett styrkebesked för svensk damfotboll. Heja Rosengård helt enkelt.

Tung CL-dag med svenska ögon sett, men nu blir det full fokus mot den damallsvenska seriepremiären! Och en sak till. Passa på att njut lite av att 5 748 personer tog sig till Malmö IP idag.

Maja Johansson