Jag är inte bara sen på bollen, jag är sist. Men jag måste ändå skriva några rader om Englands VM-semifinal mot Japan, för sällan har en förlust känts mer fel.

Det är inte likt mig att prata eller skriva om tur och otur när det handlar om sport, men på det sätt England föll mot Japan var om inte oturligt, så åtminstone ologiskt och fullständigt oförtjänt.

Ett mer trubbigt lag än Japan var det länge sedan jag såg. De regerande världsmästarna har seglat upp som rena rama fredspriskandidaten under turneringens gång – och ändå är man nu framme i VM-final.

Det borde man inte vara.

Men med viss hjälp av Fifa (som sopade undan några rejält höga hinder för att Kanada skulle gå långt i mästerskapen), med den ena uddamålsvinsten efter den andra och tack vare ett snöpligt självmål på stopptid är Norio Sasakis lag klart för en ny VM-final – trots att England var nattens moraliska segrare.