Det finns många sätt att fira våren. Sveriges traditioner att tända elda och dricka alkohol må vara exotiska, men det är svårt att finna en tradition som kan mäta sig med det som just nu pågår på ön Pantecost i stillahavsriket Vanuatu.
Där dyker männen ner mot marken från höga torn, med benen fastsurrade i rep. Den uråldriga traditionen är en manlighetsrit som firas i början av maj. Traditionen sägs vara ursprunget till bungy-jump. Galet eller modigt?
Hur som helst behövs rejält med hemjäst cava för att våga. Kvinnorna är förståndiga och står över dyken. Men turister som har vägen förbi Söderhavet kan alltid pröva ett dyk.

Skrivet av Thomas Gustafsson

Just nu är livet som bloggredaktör ganska bekvämt, för bidragen fortsätter att ramla in från mina kollegor. Här är Charlotte Holmen och Hannah Modigh från Tallinn igen:
 
”I dag gjorde vi en djupdykning i arbetet och bestämde oss för att äkta äta estländskt. Vi besökte den kända estniska restaurangen Eesti Maja. Personligen älskar jag att upptäcka nya kulturer och jag räds inte att testa nya rätter! Framför allt är jag sugen på att insupa allt vad Tallinn innebär!
 Men… det var bara det att det var någonting oaptitligt med hela alltet. Och jag kan inte sätta fingret på vad!
 
Var det inredningen som påminde om Lenins kontor?

Var det maten som påminde om någonting… grått?
Var det affischen som hängde bredvid mig när jag åt?

Eller var det helhetskänslan som spred sig inom mig efter att ha upplevt de tre ovanstående alternativen?

Skrivet av Charlotte Holmen

Nu kan man se Stockholms vackraste sida från datorn och mobilen.
Fyra nya webbkameror finns nu uppe vid inloppet till huvudstaden, i Danvikshems torn.
Bilder från webbkamerorna som uppdateras varje sekund via 3g kan ge en bra bild över vädret, för den som är på väg till Stockholm eller funderar på att ta en båt ut till skärgården.

Spana in webbkamerorna här!
Närmare 500 webbkameror från hela Sverige finns samlade här!

Skrivet av Thomas Gustafsson

Ny rapport från Destinations Charlotte Holmen i Tallinn:

”Ibland när jag reser så vill jag vara… ja, jag ska säga det rakt ut. Jag vill vara rutinerad, snudd på lite cool. Jag vill gå raskt fram i höga klackar och med en väska lite chict rullandes efter mig. Jag vill checka in snabbt och smidigt och hoppa in i en taxi och säga ”54th Street” eller ”Pikk” som en gata heter här i Tallinn. Och så ska chauffören tänka att här – HÄR har vi en riktigt rutinerad resereporter.
Men.
Jag köpte en ny väska innan jag reste till Tallinn. Och med den tillkom ett – ja – smärre problem i min strävan efter coolhet.
Spaken… är… 15 centimeter… för KORT! Så istället för att flyga fram över Tallinns gator och hoppa in i taxibilar och ropa ”Pikk!!” så hasar jag mig istället fram. Väldigt, väldigt sakta går det. Det ser lustigt ut. Och min kropp är liksom, ja, vridet på ett konstigt sätt när jag går.
Jag känner mig INTE cool.”
Work with me!

Skrivet av Charlotte Holmen. Foto: Hannah Modigh

Kändiskocken Jamie Oliver var på besök i Stockholm i dag. Mina kollegor här på Destination, Thomas Gustafsson och fotograf Sara Ringström, tog chansen att träffa Jamie och prova hans mat. Så här skriver Thomas:

”Det är inte varje dag man får lunchen tillagad av en internationell stjärnkock, men i dag var det Jamies smaskiga köttbullar med spagetti och tomatsås och ärtor som serverades. Allt tillagat på ekologiska råvaror av Jamie Oliver.

Naturligtvis finns det en baktanke med att ta Jamie Oliver till Sverige. Med 154 hotell i tio länder är Scandic en av Skandinaviens största hotellkedjor och bland hotellets gäster finns många barnfamiljer. Genom att presentera en god och nyttig barnmeny stärker hotellkedjan sitt varumärke.
    Alla som rest med barn vet hur svårt det är att hitta bra mat. Jaimie Oliver har själv tre barn och reser dessutom en hel del, berättade han, så när den stora skandinaviska hotellkedjan kontaktade honom tackade han ja. Visst har detta ett kommersiellt värde, men om det kan få tiotusentals barn att äta bättre mat så är det en god sak, resonerade Jamie. Nu har han tagit fram en ny god och nyttig barnmeny.
   Jag håller med. Allt som får barn att äta bättre är bra.”

Och hur smakade det då?
”Jodå, de stora köttbullarna var verkligen smarriga. Trots att det egentligen är barn som ska få maten så gick det också hem hos den samlade pressen som slutit upp till presentationen.”

Skrivet av Thomas Gustafsson. Foto: Sara Ringström

Det är ingen hejd på rapporter från kollegor på resande fot, här kommer en från Destinations redaktör Sture Bjarnelind, som tagit långhelg i London:

”Det är bara månader kvar innan Highbury, fotbollsklubben
Arsenals forna fäste, förvandlats till ett nytt, luxigt bostadsområde där den förra hemmaplanen numera är en park för de boende.
Men affären Arsenal tickar på några kvarter bort – vid nya hemmaarenan Emirates stadium. Här har de kommersiella krafterna tvingat bort det genuina trycket, det folkliga har bytts ut mot loger. En enormt vacker anläggning kan, hur mycket Arsenal än skulle vilja, inte skapa mer än en bråkdel av den stämning som Highbury bjöd
på.
Men publikkapaciteten räknar numera tusental upp till 60 i stället for 38 – och souvenirbutiken känns lika stor som planen.
Tja, med tanke på att snart alla svenska fotbollsarenor är döpta efter samma bank är det väl detta som kallas framtiden.
Men det uppsluppna grabbgänget med 23 dalmasar från en vvs-firma i Borlänge hade inte en tanke på Highbury, traditioner och folklighet när de samlades i souvenirshopen efter söndagens 2–0 mot Middlesbrough.
– Kanon. Det här var hur häftigt som helst, sa Magnus Widman.
Som sagt. Det här är nog framtiden.”
Skrivet av Sture Bjarnelind

Jaså, är den för liten för mig?

I helgen samlades diverse kändisar ombord på Tallinks nya fartyg Baltic Queen för att följa med på premiärkryssnignen till Tallinn.
Destinations reporter Charlotte Holmen och fotograf Hannah Modigh mönstrade också på och lämnar följande rapport:

”Kvällens mål var att ställa fråga kändisar: Vart vill du helst kryssa?
Men vi anade aldrig vilka känslor denna enkla fråga skulle röra upp.
 
Dan Ekborgs reaktion:
– Vart vill du helst kryssa?
– Va? Nä-ääää…. Vet du vad! Nu får du faktiskt ställa nåt mer intelligent! Det tänker jag INTE svara på.
Han tittar på mig med förakt.
– Eh…, mumlar jag och tittar förvirrat ner i mina papper. Okej… Vill du berätta om något roligt kryssningsminne kanske?
Han spärrar upp ögonen och ser ut som att han ska spricka. Så kommer det:
– KRYSSA! Jag tyckte du sa KISSA! Jag tänkte att vad fa-en undrar du vart jag gillar att KISSA någonstans. Jag blev alldeles förvånad. KRYSSA! JA. JA. HÖRRNI! Där borta! Jag tyckte hon sa KIIIIIIISSAAAAA!!!! Har ni höööört…
 
Cecilia Frodes reaktion:
– Vart du vill helst kryssa?
Chockade ögon möter mina. Sedan mumlar hon förvirrat:
– Kiss…
– KRYSSA! KRYSSA! Vart. Vill. Du. Kryssa?
– Jahaaa…

Nu har Helene Arkhem lämnat Kairo och tagit sig till Alexandria:

Staden Alexandria var en gång Egyptens huvudstad. Den är bland annat känt för sitt bibliotek, som var ett av världens främsta under antiken. Det härjades av bränder, invaderades av araber och år 640 totalförstördes det.
I början av 2000-talet byggdes ett helt nytt bibliotek upp, ritat av norska arkitekter. Formen ska föreställa en våg som kommer upp ur havet.

I det här vita och ultramoderna huset vilar papyrusrullarna i snyggt designade rum utrustade med den senaste tekniken.

Kung Farouk blev avsatt i en statskupp 1952. Men innan dess hade han ett, ska vi säga, lustfyllt liv.
Han hade två palats i Alexandria.  I det ena bodde han själv, i det andra bodde hans kvinnor. Palatset har 365 rum, och det sägs att han hade en kvinna i varje rum. Han sov med andra ord inte i samma säng två nätter i rad. En riktig playboykung!

Efter att han blev avsatt fortsatte han för övrigt att leva det goda livet – fast i exil i Italien.
Helene Arkhem

Helene har skickat ännu en bild, den här gången från Kairo:

Trafiken i Kairo är hemsk. Det tar hur lång tid som helst att ta sig någonstans och det är alltid kö. Det finns 2,5 miljoner bilar i stan och alla verkar vara ute samtidigt.
Folk tillbringar otroligt mycket tid i sina bilar – och det är väl kanske därför de inrett dem så mycket. Den obligatoriska inredningen består av en bit fuskpäls vid framrutan plus allsköns tingeltangel som hänger från backspegeln.
Pimp my ride – Egyptian style!
Helene Arkhem

Min kollega Helene Arkhem är på pressresa i norra Egypten den här veckan.
Här kommer hennes första rapport:

Jag är i Egypten och i Kairo för första gången.
Det var mörkt när jag kom till hotellet men i horisonten kunde jag se konturerna av pyramiderna. Det första jag gjorde på morgonen var att titta ut genom fönstret och där var dem. Som en hägring.
På dagens program stod ett besök vid Cheopspyramiden. Äntligen skulle en gammal dröm som jag haft sen barnsben gå i uppfyllelse!

När vi kommer fram ställer jag mig vid Cheopspyramiden och försöker förstå. Hur kunde människor skapa denna byggnad för 4 500 år sedan? Pyramiden är 140 meter hög och en kvadratkilometer stor vid basen. Varje stenblock väger mellan 2 och 15 ton. Hur kunde de bygga utan lyftkranar eller andra tekniska hjälpmedel?
Ingen vet exakt hur många stenar den består av, men någon har räknat ut att det antagligen rör sig om 2, 3 miljoner stenblock.
Om man tog alla stenblock skulle man kunna bygga en mur runt hela Paris!

Man kan gå in i Cheopspyramiden, men jag avstår när jag får höra att det är trånga och branta gångar därinne. Man får gå hukad och så är luften dålig och unken, säger folk. Det låter inte som något för en klaustrofobiker light som jag.
Intill Cheops finns en mindre pyramid, en drottningpyramid med en kortare gång. Jag gör ett försök med den i stället. Men jag kommer bara 2 av de 11 metrarna innan jag får tvångstankar om att någon ska stänga dörren och jag ska bli instängd där.
Jag bangar.

Ja, vi försökte men nådde inte fram… En klassisk turistbild där det ska se ut som man håller pyramiderna i händerna. Ja ja. Ett kul minne blev det i alla fall.
Helene Arkhem