Burma är ett vackert land med många sevärdheter, som här tempel i Bagan. Foto: AP
Om det inte hade varit för en till synes helt galen amerikan hade Burmas oppositionsledare, Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi, kanske varit en fri kvinna i dag.
För drygt tre veckor sedan simmade 53-årige Missouribon John Yettaw tvärs över en sjö – iklädd hemmagjorda simfötter – och klev in i Suu Kyis hem oinbjuden. Det var då två veckor kvar på den husarrest som frihetskämpen och demokratiförespråkaren Aung San Suu Kyi suttit i, under flera omgångar, ända sedan 1989.
Den burmesiska militärjuntan såg Suu Kyis oinbjudna gäst som en överträdelse av husarresten och har nu inlett en ny rättegång mot henne. Om hon fälls riskerar hon fem års fängelse.
Rättegången sker under omvärldens protester, och väcker återigen den kontroversiella frågan om Burma som ett turistland.
Aung San Suu Kyi har själv uppmanat till en turistbojkott av landet, med motiveringen att utländska turister bara ger mer pengar och makt till militärjuntan. En junta som förtrycker buddistmunkar och förvägrade sitt folk humanitär hjälp efter den svåra orkanen Nargis härjningar för ett drygt år sedan.
Andra menar att turismen är ett sätt att göra livet drägligare för den burmesiska befolkningen genom inflöde av utländsk valuta och genom att stimulera lokala företag, affärsinnehavare och så vidare.
Jag har själv aldrig varit i Burma, främst för att jag nog håller med Aung San Suu Kyi om att turismen bara spelar militärjuntan i händerna.
Samtidigt inser jag ju att jag därigenom indirekt straffar Burmas befolkning, iallafall några få som hade kunnat få det lite bättre om jag ätit på deras restauranger, bott på deras guesthouses och följt med på deras utflykter.
Svåra frågor. Är du intresserad av att läsa mer om Burma, kolla HÄR och HÄR.
Cecilia Billgren
