Så var det fredag igen, jösses vad dagarna rinner iväg!

Jag har lovat sovrummet idag så här kommer det.

Precis som med de andra rummen är det inte färdigt på långa vägar. Det kanske till och med är det rum som är minst färdigt (om man räknar bort vardagsrummet).

Sänggaveln skall få sig ett nytt ty, men jag kan omöjligt se det tyget framför mig. Snälla kom med tips, har ingen aning om ens vilken färg jag vill ha. Jag är en sucker för rosa, ni vet sådär dovt smutsrosa, men mannen sätter stopp för det. Nops, inget rosa sovrum.

Tänker mig att det är fint att fånga upp någon av färgerna i kakelugnen, rosa, grönt, blått, gult och guld alla i väldigt ljus nyans, men vet sjutton inte hur jag skall göra…

Jag hade lite bråttom när jag fotade sovrummet så färgerna blev visst lite hej och hå. Den sista bilden ger nog kakelugnen mest rättvisa. Den är lite vaniljgul nästan.

Ha nu en riktigt finfin helg!

Förresten, vad vill ni se nu då?

Kram

Helena

Hoppsan det blev visst inget inlägg med Lillans rum igår. Det kommer idag istället.

Vi börjar från början.

Såhär såg det ut när vi tog över huset. Rosa tapeter, linoleummatta, flagnigt tak och mycket mycket slitet.

Efter renoveringen har vi fina vita trägolv som slipats och behandlats med dekorfärg och hårdvax. Väggarna är spacklade och målade vita. Tak, lister och dörrar är skrapade, spacklade och målade. Garderoben är vitmålad och har fått en rosa heltäckningsmatta från Hedlunds Golv i Västerås.

Som ni ser var det inte så mycket ordning i lillans rum just denna dag. Såhär stökigt brukar det inte vara, fångade kanske den stökigaste dagen…

Efter en tur till Ikea, kom vi hem med ett skrivbord, en palm och några rosa lådor. Tänk vilken skillnad det blev!

Det är förstås inte färdigt ännu. Det skall till gardiner, mer förvaring, några hyllor och annat på väggarna, en lampa i taket och lite annat smått och gott. Just ja, en annan stol skall hon få, denna är lånad av systern.

Det var det! Hoppas att ni fann lite inspo i dessa bilder.

Imorgon blir det sovrummets tur att få visa upp sig!

Kram

Helena

Usch jag blir alldeles nervös av att bo i ett såhär gammalt skruttigt hus tror jag… Varje gång det kommer hit någon hantverkare och börjar pilla är jag livrädd att de skall hitta något knas. Är det bara jag som känner så eller är det fler? Det kanske går över, man kanske vänjer sig…

Annars funkar det alltid att ta ett glas kallt rosévin och sätta sig i pergolan med familjen, då glömmer man alla bekymmer!

Mannen och Lillan älskar att tävla, tävlar om allt, och jag själv är en fullkomlig katastrof när det kommer till att tävla och vinna. Har ingen tävlingsinstinkt överhuvud taget!

Här är det spotta körsbärskärnor som det tävlas i. Jag föredra att föreviga det hela!

Nu skall jag fota runt lite här i huset, har fått så många önskemål om det. Har dessutom handlat lite till Lillans rum så där tror jag at jag tar och gör lite före och efter bilder.

Kram kram

Helena

Heeej på er!

Nu har jag jättedåligt samvete för att jag inte uppdaterat på så länge, men tiden har bara inte räckt till… Ni vet hur det är, med jobb och familj och lite stress och allt sådan där, skulle jag tro!

Kommentarseländet fungerar fortfarande väldigt dåligt och kommentarerna uteblir allt som oftast, det blir lite tråkigt med envägskommunikation i längden och ja, det blir helt enkelt så att bloggen får lägst prioritet…

1:a delen av renoveringen av vårt hus är klar och vi har inte haft hanverkare här på en vecka. Känns näst intill overkligt och helt galet skönt! Allt har rasat på så vansinnigt fort här sedan i februari och inte förrän denna vecka har jag kunnat börja tänka på något annat än vad som måste tas tag i med just renoveringen.

För första gången, nästan, har jag plockat in lite blommor och snajdat till det lite här hemma. Bara väldigt lite men ändå, så härligt att känna att detta faktiskt är ett hem och inte en allmän byggarbetsplats!

Nu skall jag laga middag, så vi ses snart igen!

Kram

Helena

Det var en gång en fin jobbarkompis till mig som berättade för mig hur hennes familj en dag miste alla sina ägodelar (grannarna bara klev in och tog dem), när de under kriget blev fördrivna från sitt hem i Bosnien.

Hon förklarade för mig att efter den händelsen hade materiella saker aldrig haft något som helst värde för henne. Det var bara grejer som man plötsligt, beroende på politiska eller religiösa händelser i världen, kunde mista rätten till. Så var det för dem. Deras saker var helt enkelt bara inte deras längre en dag, och grannfrun hade liksom all rätt i världen att trippa runt i min jobbarkompis mammas skor. Det gick liksom inte att ringa polisen och bara -Hej, kan ni komma hit och ta min granne, hon har just länsat min garderob…

Hon berättade en massa andra saker också, om kriget och om hemskheter hon varit med om och att hon tyckte att det var fullständigt onödigt att samla på sig en massa saker, eftersom man plötsligt bara kunde mista rätten till dem. Det visste hon, för det hade hon varit med om.

Jag brukar tänka på det där ibland. Hur kan vi bli lyckliga av att köpa och äga saker? Jag tror nämligen att jag blir det ibland, och det stör mig faktiskt. Jag menar, vissa saker behöver vi naturligtvis för att underlätta livet och de sakerna kan jag förstå att man blir lycklig av. Men allt det andra då?

Jag skickade lite extra pengar till mitt fadderbarn i Mali när hon fyllde 9 år. En månad senare fick jag ett handskrivet brev från henne där hon tackade och skrev att hon för pengarna hade köpt: 1 skoluniform, 2 par plastsandaler, 5 tvålar, tvättmedel och något mer som jag inte mins, något till familjen. Hon var väldigt glad för sina nya saker skrev hon och jag var förbluffad. I min enfald och okunskap hade jag nog trott att hon skulle köpa typ ett hopprep, en fin kjol, en blus, en väska, en docka, en bok eller någon annan leksak eller något. Jag hade fel.

Så vad är det då som ger oss den där lyckokänslan när vi handlat något nytt eller när vi tittar på våra fina saker vi har hemma? Är det vetskapen om att man faktiskt har gnetat ihop de där pengarna själv, och där med lyckats med något, som gör en lycklig? Eller blir man lycklig av att se en vacker sak varje dag, ger själva bilden av dem ett endorfinutsläpp som skänker en välbehag? Om det är det senare borde en promenad om dagen i en vacker skogsglänta räcka till för att göra människor lite lyckligare.

Jag ”vete sjutton” vad det är, men jag blir i alla fall lite glad varje gång jag tittar på lampan som hänger i vårt i övrigt nästan tomma vardagsrum . Jag tänker inte skämmas över det, för vi bor inte i Mali eller Bosnien och världen är orättvis, men ibland känner jag att det är viktigt för mig att reflektera över vissa saker.

Va tror ni, blir ni också lite glada av era saker eller av att handla ibland?

Kram

Helena

Det är mer eller mindre upploppet kvar på fjällhuset. Badet, målningen och loftet är väl i princip det som är kvar att göra. Badet är påbörjat och jag försökte fota en del av det nu när vi var uppe.

Det kommer att bli stora granitplattor i en ljus eller mellangrå färg både på golvet och på väggarna. Vägghängd toalett, vit kommod med handfat i betong uppe på (se bilden nedan). Ser ni jättespegeln på väggen? Den går ända upp i tak (2,70 cm högt) och täcker hela väggen i själva ”toadelen”. Den stora spegeln kommer göra att rummet känns mycket större än vad det egentligen är. Väggen som syns på höger sida vetter mot själva ”duschdelen”.

Såhär ser betonghandfatet ut. Snyggt men ujuj vad känsligt det är. Det har redan gått ur bitar… Tänk på det innan ni väljer betong i inredningen. Ni ser den vita lilla kommoden som ligger bakom. Den var i typ björk när vi köpte den (billigt) så vi lämnade den till en kille som har lackat den vit. Den blev så himla bra, den är lackad runt om och i och överallt så det syns verkligen ingenstans att den en gång varit i någon annan färg!! Det kostade oss 600 kr att få den fixad + kanske 500 kr i inköp så det blev en superbillig kommod. Annars kostade de från 6 000 kr och uppåt.

Har du något du vill få lackat skall du absolut vända dig till Tintomara i Västerås. Jag tror att de gör vad som helst, luckor, möbler osv. Jag kommer definitivt att lacka fler saker efter detta!!

Kram

Helena

Vi har ju som ni vet inte bara ett stort projekt som pågår för tillfället (lite knasigt att det blev samtidigt faktiskt). Parallellt med renoveringen här hemma är vi just nu i slutfasen av vårt bygge i fjällen.

Det huset har vi ritat helt och hållet själva. Sedan hade vi turen att hitta Tobbe (TJ BYGG) som byggt huset åt oss pinne för pinne. Min gullekompis Sara har hjälpt oss att i CAD ta fram en ritning för bygglovet, sedan har vi pekat, ritat och förklarat för Tobbe hur vi vill att det skall bli, och han har likt en trollkarl på ett helt magiskt sätt infriat alla våra önskningar utifrån ett enda A3 ark med ritningar!

I fredags drog vi upp till bygget en sväng för att lämna lite saker och här får ni se några bilder därifrån.

Taket hade kommit på och det blev så himla bra. Samma riktigt mörkgrå färg som ytterdörren och fönsterkarmarna. Kommer att gå så bra ihop med panelen sedan när den börjar gråna. Den skall strykas med järnvitriol snart.

Det är 5,5 meter upp till taket i stora rummet. I hallen, sovrummen och på dass är det 2,70 i takhöjd. Normalt är 2,40 men eftersom rummen är små till ytan tror vi att det kommer att kännas större och rymligare med den extra takhöjden.

Binovaköket är på plats. Vi var riktigt oroliga att det skulle var för stort och att det skulle kännas som att hela stugan blev ett enda stort kök. Men så blev det inte. Det blev faktiskt perfekt! Det är hela 2,63 högt så det går ända upp till taket och det blev väldans snyggt. Vitt stilrent, avskalat och väldigt Italienskt skulle man kunna säga. Nöjda? Japp, så in i vassen!!

Utsikten går inte av för hackor. Den utsikt vi förlorade när vi flyttade från Udden, tar vi nu igen uppe i fjällen! I öster ser vi skidbackarna, i söder vidsträckta snöklädda svenska fjäll och i väster ser vi Idre, Fjätervålen och den norska fjällvärlden. Huset placering är extremt noga uttänkt. När man är inne i stugan tror man att man är helt ensam herre på täppan. Fönstren är lika noggrant placerade så inga grannar på sidorna syns någonstans inifrån. Det är bara naturen för våra ögon!

Innertaket är spikat i ett mönster som jag gjort. Tre olika bredder på plankor har de använt och jag har gjort ett mönster eller system av dem. Idén till det fick jag via en blogg som fanns för länge sedan som hette House on the cliff. Ett helt magiskt hus i den stockholmska skärgården. Fantastiska Dinesengolv hade de, precis som vi, och så det supersnygga taket  (och de hade väggarna också) i ett speciellt mönster.

Golvet i badrummet, hallen och här i ”pannrummet” kommer att få ett matt grått golv i jättestora plattor av någon slags granitklinkers. Så hårt så att hantverkarens skärmaskin gick sönder faktiskt… Svårt att se på bilden kanske, det är ju inte rent, men det är supersnyggt. Plattorna är 65 x 65 cm stora, så det blir lite ”annorlunda” tror jag!

Well well, vi åkte upp på fredagen och hem på lördagen. Solen sken som aldrig förr och det var varmt som en högsommardag. Tror ni att vi ville åka hem? Nooot! Hade gärna stannat några dagar, men plikten kallade så det vara bara att åka ner över igen efter en natt där uppe. Vi åker nog tillbaka snart, inte långt kvar till inflyttningen!

Kram

Helena

Trots bakslag i vissa delar av renoveringen är det nu dags för den riktiga inflyttningen. Nästan allt vad gäller ytskikt och den invändiga renoveringen är klart, egentligen bara lite detaljer som skall fixas efter hand, och så är det målningen av själva köksinredningsstommen som är kvar.

Vi gjorde en liten besiktning av övervåningen nu ikväll och såhär såg det ut.

Från trappan in i vårt sovrum

Från hallen in i Lillans rum

Hallen

Vårt sovrum

Och så trappan som är helt galet snygg!

Kram kram

Helena

Oj, oj, vad det gör ont i hjärtat när jag tittar och petar lite på fasaden som faller bara man tittar på den. Den är i ett helt förfärligt skick stora bitar har fallit ned under vintern. Någon klåpare har under 90-talet försökt att dölja de värsta skadorna och har då sprutat på ett lager fuskputs utanpå den skadade originalputsen, vilket gör det hela ännu värre.

Entrén som är som en utbyggnad till höger har träpanel, men den skall putsas tillsammans med övriga huset. I slutet av maj påbörjas putsarbetet.

Sedan skall alla häng och stuprännor bytas ut mot nya vita fina.

Marknivån kommer att sänkas, så att den vackra granitgrunden kommer fram. De fula bruna kakelplattorna skall naturligtvis bort och det stora fönstret och altandörrarna skall bytas ut.

Ni ser, vi har lite att pyssla med!

Kram

Helena

Hej, hej!

Hur har ni det såhär på lördagskvällen? Här är det lugnt och Lillan har nyss somnat. Själv tog jag mig en tupplur på seneftermiddagen idag, och huuur länge sedan var inte det? Kan knappt minnas när det hände sist, men jag var så trött idag. Jag hade varit i huset med min fantastiska och supersnälla mamma som i flera timmar hjälpte mig att måla dörrar i källaren. Strålande solsken ute och kanske årets första vårdag, då ställer hon sig i en halvkylig och halvsunkig källare och målar med mig. Puss på dig mamma vad bäst du är!!!

Tänkte visa er vad jag bara måste beställa till mitt kök, så himla fina! Monika Förster har gjort dem för Alessi och jag tror att de kostar någonstans i 400 – 500 kronorsspannet.

Visst är de fina?!

Idag har de satt igen det spontade taket. Resten av huset har släta fina vitmålade tygtak och detta var det enda rummet med bräder så vi tyckte inte att det passade så bra, ville hellre ha ett slätt vitmålat tak. Vi hade tänkt ta bort pärlsponten på väggarna också men den får bli kvar. Vi har så mycket annat som skall fixas, som är viktigare, så både ekonomiskt sett och tidsmässigt får pärlsponten vara för nu. Vitmålad skall den bli förstås!

Golvet hade vi tänkt lägga med mosaik av sexkantig vit cararramarmor som jag hittat i ett stenhuggeri i Kina. Men golvet är så stort och vi skall ha cararramarmor som bänkskivor, så risken finns att det blir för plottrigt på golvet och kanske för hårt och kallt och blackt.

Nu funderar vi på ett sådant här klinkers istället. Tycker att det är så vansinnigt fint!

Nej nu skall jag släppa datorn och kolla på Pluras kök istället!

Kram kram

Helena