Bakom det blåa skynket tittar de fram. Stirrandes med fuktiga blickar som rädda rådjur. Stilla, stilla. Sedan trippar de målmedvetet fram förbi rovdjuren och ställer sig vid betet.

Betet är i det här fallet runda bord med små inplastade namnskyltar. På en står Kim Källström, på en annan Victor Nilsson Lindelöf och på en tredje Albin Ekdal. På den sista står gasellen Andreas Isaksson.

Mellan oss rovdjur i pressen och dem flyter repet likt Röda Nilen men Moses har inget som helst intresse av att dela den. Istället vandrar mannen med makt att frälsa, landslagets presschef Niklas Bodell, runt och samlar ihop flocken när klockan tickat för långt.

Likt en Stureplansvakt går han rundar mellan stationerna och plockar ut spelarna som blivit lite för överförfriskade med frågor. För vissa, som Albin Ekdal, dröjer det många minuter. För andra, som Kim Källström, avbryts spektaklet redan efter ett par minuter (trots att Kim själv inte visat några tecken på att ha tröttnat). Men regler är regler, träningar ska genomföras och (vissa) tider ska följas.

På alla andra plan är landslagets aktiviteter planerade in i minsta detalj. På en skylt i hotellentrén sitter förhållningstiderna angivna ned på minuten. Då ska alla vakna, då ska alla äta, då ska alla träna, då ska alla spela Madden 12 på Xbox 360 och då ska alla gå och lägga sig. Tidsschemat får absolut inte brytas med det enda undantaget i tiden med media som används som någon slags tidsmässig panktbank där landslagsledningen använder Stureplansvakten för att hämta tillbaka förlorade minuter.

Redan innan mästerskapet flaggade vi för den enkla matematiken. Minst 50 journalister väntades och förbundet förlängde den mixade zonen till en halvtimme men bara två spelare åt gången skulle framträda samtidigt. 25 journalister per spelare. Ni förstår. Alla förstod. Trots den här stolta programförklaringen som inledde samma möte:

När matstunden är över vid vattenhålet i det varma tältet intill träningsplanen i Saint-Nazaire vänder sig en kollega (som inte gjort sport sedan EM 2004) mot mig och undrar om det där var allt. Japp.

Men Moses lovar att det ska bli bättre i morn. Det har han gjort i 2,5 år nu. Nämnde jag att jag är ateist? Det är nog killen från brittiska Sky Sports också…