Agneta Åhlund, chef för Rädda barnens Sverigeprogram, svarar på frågor om barnfattigdom:
Hur många fattiga barn finns i Sverige?
• Enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport lever 242 000 barn i familjer med så små marginaler och så svag ekonomi att vi kallar dem fattiga, se definitionen nedan.
Vad bygger siffrorna på?
• Siffrorna baseras på statistik från SCB, Statistiska centralbyrån. SCB bearbetar siffror från bland annat försäkringskassan och socialstyrelsen. I statistiken räknas inte asylsökande eller papperslösa familjer in.
Vad räknas som ”fattig”?
• Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen:
·         någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag);
·         eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar
Det senare måttet är utvecklat av SCB och ställer familjens inkomst mot en norm för baskonsumtion, alltså mat, kläder boendeutgifter, barnomsorgsavgift etc.  Har familjen inte tillräckligt med pengar för att ha råd med normen har man låg inkomststandard.

Riksnormen, fastslagen av regeringen, var 2010

1. Personliga omkostnader
Ensam vuxen -2 800 kr
Samboende vuxna -5 060 kr
Barn under 1 år -1 650 kr
Barn 1 – 2 år -1 880 kr
Barn 3 år -1 540 kr
Barn 4 – 6 år -1 880 kr
Barn 7 – 10 år -2 100 kr
Barn 11 – 14 år -2 410 kr
Barn 15 – 18 år -2 710 kr

2. Gemensamma hushållskostnader
1 person -880 kr
2 personer -990 kr
3 personer -1 240 kr
4 personer -1 420 kr
5 personer -1 620 kr
6 personer -1 850 kr
7 personer -2 020 kr

Till detta kommer en beräkning av faktiska boendekostnader samt andra eventuellt godkända kostnader.

Vad är de vanligaste orsakerna till att det finns fattiga barn i Sverige?
• Orsakerna är komplexa. Vanligt är att föräldrarna står utanför arbetsmarknaden, kanske på grund av sjukdom, att man är nyanländ eller att man är ung och ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Men det kan också handla om att föräldern är deltidsarbetande och därför har låga inkomster.
Hur påverkas ett barn av att leva i ett hem där villkoren inte är desamma som för vännerna?
• Detta ser givetvis väldigt olika ut beroende på familjenssituation i övrigt. Många föräldrar i ekonomisk utsatthet sliter hårt för att få det att gå ihop. Generellt kan vi se att barn i ekonomisk utsatthet riskerar sämre hälsa, sämre skolresultat och att mer än andra barn utsättas för våld och mobbning. Det finns också en stor risk att man ”ärver” familjens utsatthet och att barnfattigdom där igenom förs över till nästa generation.
Vilka är de mest akuta problem som Sveriges fattiga barn stöter på?
• Enskilda barn kan ha problem med de allra mest grundläggande behoven exempelvis mat och varma kläder. Detta vittnar flera organisationer och kommuner som möter barn om. Men de största riskerna måste ses ur ett långsiktigt perspektiv och då är det risken för sämre hälsa, att utsättas för våld eller att inte klara skolan med godkända resultat de som är mest akuta. Om en familjs utanförskap ska kunna brytas är skolresultaten oerhört viktiga.