Det går att sätta siffror på hur många fattiga barn det finns i Sverige och det går att definiera hur mycket eller lite man måste ha i inkomst för att räknas som fattig.
Men hur känns det?
Jag fick ett tips om en text av författaren John Scalzi som sätter ord på hur det är att vara fattig.
Jag översätter bara delar av hans text. I sin helhet kan du hitta den här.

”Att vara fattig är att veta exakt hur mycket allting kostar.
Att vara fattig är att bli arg på dina barn för att de önskar sig all skit de ser på tv.
Att vara fattig är att hoppas på att tandvärken ska gå över.
Att vara fattig är att veta att dina barn går hem till sina vänner men aldrig bjuder över dem till sig.
Att vara fattig är att endast köpa saker som någon annan innan dig ägt.
Att vara fattig är att hela tiden bli dömd.”

Om du vill berätta din historia eller ge dina erfarenheter av att hur det är att vara fattig, mejla mig. linda.hjerten@aftonbladet.se

I morgon i bloggen handlar det om barnen som har en förälder i fängelse.

Agneta Åhlund, chef för Rädda barnens Sverigeprogram, svarar på frågor om barnfattigdom:
Hur många fattiga barn finns i Sverige?
• Enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport lever 242 000 barn i familjer med så små marginaler och så svag ekonomi att vi kallar dem fattiga, se definitionen nedan.
Vad bygger siffrorna på?
• Siffrorna baseras på statistik från SCB, Statistiska centralbyrån. SCB bearbetar siffror från bland annat försäkringskassan och socialstyrelsen. I statistiken räknas inte asylsökande eller papperslösa familjer in.
Vad räknas som ”fattig”?
• Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen:
·         någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag);
·         eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar
Det senare måttet är utvecklat av SCB och ställer familjens inkomst mot en norm för baskonsumtion, alltså mat, kläder boendeutgifter, barnomsorgsavgift etc.  Har familjen inte tillräckligt med pengar för att ha råd med normen har man låg inkomststandard.

Riksnormen, fastslagen av regeringen, var 2010

1. Personliga omkostnader
Ensam vuxen -2 800 kr
Samboende vuxna -5 060 kr
Barn under 1 år -1 650 kr
Barn 1 – 2 år -1 880 kr
Barn 3 år -1 540 kr
Barn 4 – 6 år -1 880 kr
Barn 7 – 10 år -2 100 kr
Barn 11 – 14 år -2 410 kr
Barn 15 – 18 år -2 710 kr

2. Gemensamma hushållskostnader
1 person -880 kr
2 personer -990 kr
3 personer -1 240 kr
4 personer -1 420 kr
5 personer -1 620 kr
6 personer -1 850 kr
7 personer -2 020 kr

Till detta kommer en beräkning av faktiska boendekostnader samt andra eventuellt godkända kostnader.

Vad är de vanligaste orsakerna till att det finns fattiga barn i Sverige?
• Orsakerna är komplexa. Vanligt är att föräldrarna står utanför arbetsmarknaden, kanske på grund av sjukdom, att man är nyanländ eller att man är ung och ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Men det kan också handla om att föräldern är deltidsarbetande och därför har låga inkomster.
Hur påverkas ett barn av att leva i ett hem där villkoren inte är desamma som för vännerna?
• Detta ser givetvis väldigt olika ut beroende på familjenssituation i övrigt. Många föräldrar i ekonomisk utsatthet sliter hårt för att få det att gå ihop. Generellt kan vi se att barn i ekonomisk utsatthet riskerar sämre hälsa, sämre skolresultat och att mer än andra barn utsättas för våld och mobbning. Det finns också en stor risk att man ”ärver” familjens utsatthet och att barnfattigdom där igenom förs över till nästa generation.
Vilka är de mest akuta problem som Sveriges fattiga barn stöter på?
• Enskilda barn kan ha problem med de allra mest grundläggande behoven exempelvis mat och varma kläder. Detta vittnar flera organisationer och kommuner som möter barn om. Men de största riskerna måste ses ur ett långsiktigt perspektiv och då är det risken för sämre hälsa, att utsättas för våld eller att inte klara skolan med godkända resultat de som är mest akuta. Om en familjs utanförskap ska kunna brytas är skolresultaten oerhört viktiga.

Det är inte alla barn som önskar sig en I-pad i julklapp.
Det finns de som bara vill ha en varm overall eller ett par glasögon så de slipps ha ont i huvudet varje dag i skolan.
Varje år strömmar julklappsönskningarna in till Majblomman.
”Alla kompisar frågar vad de fått i julklapp och i år vill jag att de ska vara stolta när de berättar”, skriver en mamma till två flickor.

Enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport lever i dag 242 000 barn i familjer med så små marginaler och så svag ekonomi att de kallas fattiga.
Nästan en kvarts miljon barn.
Det handlar inte om 242 000 barn som svälter eller bor på gatan.
Men det handlar om barn som kanske inte alltid kan räkna med nya, varma kläder, att kunna gå på bio eller bowla med vännerna efter skolan, möjligheten att få följa med på klassresan till Liseberg, eller ett fulldukat julbord.
I morgon är det julafton och då, under julhelgen, brukar fattigdomen bli extra tydlig. Efter lovet jämför barnen julklappar med varandra. ”Vad fick du?” ”Hur många köttbullar orkade du äta?” ”Var åkte ni någonstans?”
Till Majblommans Riksförbund, Sveriges största barnhjälpsorganisation, strömmar varje år önskningar in från föräldrar och barn som behöver bidrag till julen.
– De som söker hjälp hos oss är dels de som lever på socialbidrag och är sjuka och som alltid har det tufft. Men det är även de som har jobb och kanske klarar sig med nöd och näppe vissa månader men andra månader inte får det att gå runt alls. Det är tydligt att det finns många olika sorters problem och att det är många som kämpar med vardagen, säger Lena Holm, generalsekreterare på Majblommans Riksförbund och ambassadör för EU kommissionens temaår mot fattigdom och social utestängning.
Varje år kommer tusentals önskelistor till Majblommans 650 lokalföreningarna i landet.
– De ansökningar som kommer till oss handlar ofta om att man vill köpa vinterkläder och vinterstövlar till barnen, inte om några utsvävningar, säger Lena Holm.
En skolsköterska som jobbar för Majblomman berättar att det är svårt att få barnen att erkänna hur familjen har det. Men att man ser det på dem, barnen som kommer till skolan i regnjacka och för tunna skor mitt i vintern, eller barnen som sitter längst fram i klassrummet och kisar för att deras familj inte har råd med glasögon.
– Man kanske inte vill tänka på att det finns människor som har det så här i Sverige, kanske vill man framförallt inte tänka på det under jul, men det här är tyvärr verkligheten för väldigt många, säger Lena Holm.

 Lena Holm, Majblomman.

Vill du stödja Majblomman? Skänk en gåva till Plusgiro: 90 1907-6 eller läs mer på www.majblomman.se

Några av önskningarna som kommit in till Majblomman i år:

Inget CSN i december
”Jag är ensamstående mamma. Vi är väldigt isolerade för att vi inte har några släktingar. Vi firar julen ensamma, därför vill jag ge min dotter en extra fin julklapp och köpa en pippi‐tröja. Det skulle göra henne glad att få. Vi ska fira en riktigt jul och göra roliga saker tillsammans. Jag får ingen studiebidrag i december månad.”

Vinterkläder, skor, fritidsaktiviteter
”Möjligheten att få vinterkläder, skor och kunna delta i fritidsaktiviteter med vänner skulle göra mina barn väldigt lyckliga. Det blir bra julklappar som varar länge. Min son känner sig utanför eftersom jag inte har möjlighet att ge honom detta.”

En riktig jul och spara lite till sportlovet
”Ett bidrag skulle innebära mycket, mycket för min pojk. Tex att vi kan fira en riktig jul tillsammans och att han skulle kunna lägga undan lite pengar till sportlovet och kanske åka någonstans inom Sverige och inte bara vara hemma.”

Resa till familj i Dalarna
”Mina tvillingar är 7 år och har inte träffat sin storasyster på 2 år. Hon bor i Dalarna och nu ska hon döpa sitt barn (mitt barn‐barn) efter julen. Det skulle vara så underbart om vi kunde åka och hälsa på dom i jul och stanna på dopet. Min ekonomi tillåter inte det så vi söker pengar till resa, julklappar och doppresent.”

Pappa i fängelse och funktionshinder
”NN bor hemma med sin mamma, ensamstående sen ‐96. Pappa sitter i fängelse. Jag arbetar och vi försöker ha en bra situation. Vi ansöker om pengar för att han vill så gärna prova på att åka skidor. Han får följa med en kompis familj till Idre.”

Ishallen är öppen på jullovet
”Min son önskar sig skridskor i julklapp. Hans vänner ska åka skridskor här på jullovet för de har öppet i ishallen. Då kan han vara med och slipper sitta och titta på när de andra har skoj. Jag studerar och har jätteknapert och ingen som kan hjälpa mig.”

Mössa, vantar, stövlar….
”Vi söker ett bidrag för mössa, vantar, overall, stövlar och varma vinterkläder”

Vill se ett stort äkta leende från flickorna
”I år skulle jag vilja ge mina flickor en RIKTIG jul med RIKTIGA julklappar och se ett stort leende från dem, inte det påklistrade leendet med besviken blick. Alla kompisar frågar vad de fått i julklapp och i år vill jag att de ska vara stolta när de berättar.”

Julen innebär extra kostnader
”Vi har det knapert men är lyckliga och gör mycket roligt och billiga saker tillsammans. Men nu kommer julen med extra kostnader och jag vet inte hur jag ska få ihop det. Mina döttrar är jätteintresserade av djur och natur och vi brukar gå på Naturhistoriska museet och nu är deras dröm att få gå på Universeum och se levande djur, men det är dyrt. Det kostar 99 kr för barn och 160 kr för vuxen.”

Han behöver en glad upplevelse
”Våran son började i en ny skola i höstas och de andra barnen är taskiga och retar honom för att han alltid har samma kläder. Han har ont i huvet varje dag. Vi skulle kunna köpa lite fina kläder till honom i julklapp och göra något roligt tillsammans i familjen så han får en glad upplevelse.”

Till farmor i Småland
”Det skulle vara så roligt att åka till farmor i Småland över julen med våra flickor och hitta på äventyr. Vi har inte haft råd att åka dit på många år. Det skulle vara guld för barnen. ”

Han önskar en köpt julklapp
”Min son går i sjunde klass och jag är sjukpensionär sedan flera år. Min son skulle bli glad om vi kunde köpa lite nya kläder och skor, det är så känsligt för honom att inte få vara fin i skolan. Han skulle också bli glad för en köpt julklapp, en kickboard. Han är värd allt, min kärlek, åh om ni kunde hjälpa till! ”

Fotbollsträning och varma vinterkläder
”Jag är en ung mamma som studerar och lever på studielån och det blir inte möjligt att göra något extra för min son. Till julen skulle jag vilja ge honom medlemsavgiften till fotbollen, varma vinterkläder och någon rolig julklapp.”

Bävernylon‐overall
”Jag går en utbildning och har lite pengar och kan tyvärr inte ge mina två pojkar så mycket. Pengarna som vi söker om ska gå till vinterkläder och kanske julklappar om det räcker. Jag skulle vilja ge mina båda barn bävernylon‐overaller i julklapp.”

Vill göra något roligt på jullovet
”Min dotter har kommit ur rytmen på grund av en jobbig situation i skolan. Hon önskar att få göra något roligt i positiv riktning på jullovet med sina kompisar och glömma vardagen lite. Gå på bio, simma, bowla.”

Han säger inte att han önskar sig en dator ‐ men jag vet.
”Min sons pappa dog i cancer för två år sedan. Det är sorgligt för honom och det blir tydligt när julen kommer. Han saknar sin pappa och jag har inte ekonomiska möjligheter att göra något fint i jul. Han önskar sig vinterstövlar i julklapp och jag vet att han också önskar sig en dator men det säger han inte till mig.”

De flesta barn har en bild av hur julen ska vara.
Granen ska vara grön och grann, maten varm och köttbullarna helst hemgjorda. Levande ljus fladdrar över förväntansfulla barnansikten och tomten kommer med klappar.
Frid och ro, stämning och glädje. En tid då man vilar upp sig och umgås med familjen.
Men så ser inte julen ut för alla barn i Sverige.
Det finns de familjer som inte har råd med vare sig julmat eller julklappar. Där önskelistan inte handlar om en I-pad utan om varma skor.
I andra hem dricker mamma och pappa alldeles för mycket och börjar slåss innan Kalle Anka.
I vissa familjer saknas någon, en plats vid matbordet gapar tom där pappa brukar sitta. Han tillbringar julen i fängelse.
Andra barn får fira julen på en flyktingförläggning, långt borta från sin familj i ett land där de inte förstår språket.
Det är vad denna blogg kommer att handla om.
Om de barn som inte får den jul alla ungar förtjänar.
Den handlar om en annan jul.

De barn som lever i utsatta situationer gör det givetvis alla dagar på året, inte bara på jul.
Men just runt jul brukar problemen bli allt tydligare.
Hela samhället stänger ner och tar julledigt. Barnet hänvisas till sin familj, en familj där det kanske förekommer våld och missbruk, eller en familj där man inte kan lita på att det finns tillräckligt med mat för att bli mätt.
Anna Norlén är, leg. psykolog & leg. psykoterapeut och verksamhetsledare på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer.
Hon säger att många barn gruvar sig inför julen, en högtid som de flesta barn ser fram emot och räknar ner dagarna till.
– För många är det förknippat med ångest, barnen blir isolerade med sin familj, Vi vet att i många familjer ökar risken för att det ska inträffa något under julen, som våld missbruk.  Och för en del barn är det så illa att den mat och hjälp med hygien som de får i förskola och skola är nödvändig. Det kan bero på fattigdom eller att föräldrarna inte är kapabla att ta hand om barnen.
Anna Norlén tror att det är viktigt att visa att det finns stora grupper barn som far illa i Sverige. Att öka folks medvetande om utsatta barn.
– Det är viktigt att kasta ljus på dem, framförallt under julen, en period när de behöver det som allra mest.