För det är min namnsdag. Viola. Bara ett andranamn, men ändå. När jag vaknade i morse stod de här på köksbordet och jag blev skitglad. Jag har världens bästa snubbe som kommer ihåg sånt där när jag känner mig kylskåpsfet och osnygg. Det verkar som om han diggar mig ändå liksom. Skönt att bli påmind.

Och förresten. Om det mot all förmodan visar sig att kinesen är en tös så delar vi nog namnsdag nästa år. Fint som andranamn tänker vi.

Update: Tack Petra, jag var uppenbarligen lite vimsig. Viola (min andra namnsdag var för ett par veckor sedan. Det verkar ha fastnat lite i skallen. Lydia alltså. Lyyydia.