Så otroligt skönt att vara hela gänget på samma ställe. För det är konstigt, men att gå från tre till fyra är ganska stor skillnad. Det känns som att vi är många fler att tänka på.

Det har inte ens gått ett dygn sen hon ploppade ut, konstigt nog känns det mycket längre. Men det är svårt – bara typ tre år sen vi hade en liten bebis sist, men jag har glömt allt. Hur ammar man utan att det känns som om bröstvårtorna ska trilla av? Hur ofta ska de äta? Bajsa? Sova?

Det kommer väl. Just nu känns det som att jag kan spendera hela dagarna med att bara titta på henne. Hon är verkligen alldeles fantastisk.